Nu är vi äntligen hemma efter en hel dag i Svaleri.
Ja det heter så där Lotta bor.
Äntligen säger jag inte för att det på något sätt varit otrevligt, bara det att det är så skönt att komma hem och klä av sig då man har varit borta en hel dag.
Ja det blev ett sabla skottande där ute.
Jag for upp på jobbet vid halv 10 för att så sakta bege mig ut till Lotta. Det tar ju en stund att åka de 2 milen i 25 - 30 km/h.
Men då jag kom på jobbet så var "Madicken", en av Umeåchauförerna, där, och skulle som bäst börja flaka för att byta bil.
Kruxet var bara att han aldrig hade gjort det förut. Han har tidigare kört trailerdragare åt Milles, men nu har han blivit flyttad till att köra bytessväng på Gnarp.
Jag hade inte mage att bara lämna stackaren där, så jag hjälpte honom att flaka om. Det tog en stund eftersom ett av stödbenen inte var så samarbetsvilligt, men det avhjälpte en stunds bankande med en slägga.
Det blev klart och så skulle jag byta ut gafflarna på traktorn mot skopan
Hej och hå ja!
Vi använder ju gafflar till 99,5 % av tiden på jobbet och de rackans kopplingarna till hudrauliken vägrade att släppa. Jag slet som ett djur, och vips, så hade ytterligare en kvart sprungit iväg.
Till slut kom jag så på rull mot Svaleri.
Väl där, så mötte en överlycklig Emil upp med ett leende som sträckte sig från öra till öra. Lotta hade hämtat honom och Annica, då det hade blivit lite väl trångt i traktorn



Emil klättrade upp till mig i hytten och sen satte vi igång att flytta snö. Det blev många, många skopor. Det har snöat sanslöst mycket där ute i vinter, och för att hon ska slippa en sjö på tomten i vår, så hjälpte jag henne att flytta snöhögarna till mer lämplig terräng. Smältvattnet där ute har en förmåga att rinna in i ladugåren, så då är det ju bra om det blir så lite som möjligt.
Vi lade snön på sidan om den väg som leder in till fastigheten och det gick jättebra, ända tills....traktoreländet gled av och satt som berg i ena dikeskanten.
Attans!! (egentligen använde jag andra ord, men det kan ju finnas barn som läser)
Ut ur traktorn och skotta som en vilde för att få bort snön runt hjulen och minska motståndet då jag skulle försöka ta mig upp igen.
Det gick efter lite slit, och vi kunde fortsätta. Emil kände sig mätt på att åka traktor vid det laget och bestämde sig för att göra mamma och Lotta sällskap inne i stugvärmen.
I 2 timmar bar jag snö från gården och la den ute längs vägen. Flyttade säkert 50 m3 snö innan det var färdigt, plus att jag försökte skrapa längs vägen samt inne på gårdsplanen. Det var så nedrans halt där.
När jag hade gjort vad jag kunde med traktorn, fick jag fortsätta med spade, för att det inte skulle se allt för jävligt ut och för att det blir såna kanter då man använder stor maskin.
Vid 14 tiden vände jag tillbaks mot jobbet för att lämna traktorn och hämta min bil. Sen åkte jag tillbaka till Lotta där tjejerna hade gjort middag medans jag var borta. Det satt fint kan jag lova.
Tårtan som Annica hade bakat satt som en smäck den med. Mmmm!

Vad har ni haft för er idag då?