Hej alla glada.

I dag har det varit minst sagt hektiskt i den Jalonska världen.
Full spruta från att man slog upp ögonen i morse.
Först var det dags för frisörsbesök kl 09.00. Det gick som vanligt helt smärtfritt hos min alltid lika eminente frisör, Christer.
Sen var det bara att pallra sig in till stan för ett besök hos företagshälsovården. Hälsokontroll på schemat.
Prick kl 10 fick jag komma in och det börjades med prover av alla de slag. det var sockerprov, kolesterolprov, blodvärden...ja allt möjligt. Kände mig nästan skinntorr när dom tappat mig färdigt.
Sen var det dags för puls och blodtryck...hmm...puls ja.
Sköterskan tittade lite misstänksamt på mig och testade sig fram både länge och väl.
"Men..." utbrast hon. "Du har ju ingen puls"
"Joho, det har jag väl" svarade jag
"Ja men den är ju så låg"
Hi hi hi...jag borde kanske berättat det för henne?
Jag har sanslöst låg vilopuls. Hon satt där och klockade den på 48 och trodde knappt det hon kände. Jag är ju inte direkt att missta med en elitidrottare ;-)
Blodtrycket var toppen och allt annat med. Fick höra att det var ovanligt att en med min kroppshydda har så bra värden, framför allt då det gäller kolesterolvärdet.
Allt annat gick också fint, och på utlåtandet fick jag betyget "Utan Förbehåll". Det vill säga frisk som en nötkärna :-D

Vidare hem igen, byta om och äta frukost/lunch. Fick nämligen inte äta nåt innan hälsokollen, så vid det laget var man så där lagom hungrig.
Efter det for vi int till brorsan och hämtade lillen. Han sov hos dom inatt.
De har alltid så kul tillsammans och han gillar verkligen att vara där i mellanåt.
Hem igen och börja kånka prylar ner till containern.
Vi har inget grovsoprum här utan istället kommer det en stor rakkare till container på vår och höst, där vi kan slänga det vi känner för. Vi hade samlat på oss en hel del i vinter visade det sig. Många vändor i trapporna blev det.
Precis då jag var klar med det och slog ner arslet i soffan, ringde Lotta.
Hon hade problem på jobbet och undrade om jag hade lust att hjälpa henne lite.
Självklart kunde jag det. Hon jobbar som en sorts hyllkonstruktör på Bauhaus och jag behövde hur som helst ett nytt lysrör till badrumsbelysningen.
Middag hemma och lite kaffe på det.
Sen upp på jobbet och städade ur bilen. Det var välbehövligt kan jag lova.
I morgon är det ju äntligen dags för trippen till Karlstad och första mötet med mitt supporterprojekt. Så mycket trevligare att åka i en städad bil :-D

Japp...idag blev det rekord i kort arbetsdag.
Lillen blev toksjuk, så jag blev tvungen att gå hem med honom.
Trist naturligtvis, men nu är jag ju iofs ledig resten av veckan, så det känns inte så farligt.

I dag är jag en smula förgrymmad.
Inte på nån i min närhet eller så, men bara rent allmänt
Det har med jobbet att göra.
Jag fick en ganska hygglig dag attt jobba på med idag.
Bytte ett hjul i morse, körde lite traktor, hjälpte till lite med stycket från Gbg.
Ja lite lagomt så där.
Fick mig sen ett par utkörningar till Härnösand.



E4 på väg in mot Härnösand söderifrån

Det var Simonsen och Fängelset.
Simonsen är ju aldrig några problem, det är bara fina pallar som man lätt drar av med pallyftare.
Men skiten till fängelset kunde jag varit utan.
Det var 9 kyl- och frysskåp till köksavdelningen.
De var drygt 2 meter höga och bra precis 1 x 1 meter runt om.
När jag passerade Sörberge på vägen upp, så ringde jag och talade om att jag var på väg, och att det behövdes traktor för att lossa. Killen frågade när jag skulle vara där och jag svarade om bra precis en timme. Tänkte lossa på Simonsen först. Det var ok. Jag skulle ringa när jag kom dit så skulle han möta upp.
När jag var framme så visade det sig vara fullt vid brgygorna på Simonsen, så då kopplade jag ifrån vagnen och tänkte att jag tar väl fängelset först.
Jag var en aning tidig, så jag tog en paus och väntade. 
Då det hade gått en timme sen samtalet, tog jag telefonen för att ringa upp igen. 
Mobilsvar. :-(
Men varför i hela världen skulle jag ringa då jag kom, om ingen behagade svara? 
Försökte ringa igen i runt 20 minuter, utan skillnad.
Till slut så kom det en kille knallande över området med raska steg.
Han frågar om det var jag som hade kylskåp?
Jo visst tyckte jag.
Då undrade han varför jag inte ringt?
Han måste ha sett hur färgen i mit anskite skiftade åt det röda hållet, för han tog upp sin telefon och tittade på den.
Ja..jag brukar slå av den för det är så dålig mottagning där inne.
Grrr!
Väldigt lätt att ringa då!
Men det var inte nog med det. Han slår då på sin telefon.
Ja jag ska väl ringa efter en traktor då.
Vad i hela glödheta helvete!
Jag ringde en timme innan jag kom, fick sen vänta innan nån dök upp, och så hade han mage att tala om för mig att han inte ens beställt traktor.
Jag blev vansinnig och ifrågasatte rejält om han möjligtvis trodde att jag inte hade nåt annat för mig?
Då svarar fanskapet:
" Ja men det är så sällan lastbilar kommer på utsatt tid i alla fall"
Va fan!
Om jag ringer och bestämmer en tid, då kommer jag på den tiden. Ändras det så hör jag väl av mig och ändrar på det.

Till slut så kom i alla fall traktorn och efter ytterligare 20 minuter kunde jag åka därifrån. Nu skulle jag bara lossa Simonsen också för att härja söderut igen och lasta på Aiab i Fagervik.
Det var min lunchtid som rök där uppe på Saltvikshöjden :-(
Var inte tillbaka på kontoret förrän halv 4 och då kändes det en aning meningslöst att äta nåt.



Kom ikapp den här på väg norrut idag. Skulle jag knyta fast lasten så där, så skulle jag åka på böter fort som ögat.

Vad har ni pysslat med idag då?

Nu är den i alla fall över. Helgen vi bävat över i ett par veckor.
Släktkalas OCH barnkalas på samma lördag.
Det var en pärs, det svettades mycket, men det gick...till slut.
Det blev sent i säng på fredag kväll. Förberedelserna för piratkalaset dagen efter drog ut på tiden och klockan var nog närmare 12 då vi stupade i säng.
Natten blev en katastrof, då lilleman fått för sig att bli dyngförkyld lagom till kalas och allt. Han hostade hela natten och höll oss alla...framför allt svärmor som sov i hans rum...vakna med det.
Då kan man ju få för sig att han pga sömnbrist kanske kunde sova en stund på morgonen, men va ska det vara bra för.
Kvart över sex vaknade han. Då hade vi redan burit ut honom på soffan tidigare under natten. dels för att svärmor skulle få chansen att sova och dels för att han skulle ligga högre med huvudet. Det hjälpte en del åtminstone.
Nåja, vi skulle väl ändå upp och göra det sista klart inför dagen.
Kl 11 ramlade släkten in. För det kalaset hade vi lånat samlingslokalen som finns i källaren på huset där vi bor.
Både min mormor och min faster sitter i rullstol, så det var utan tvekan det enklaste.
Sen så kunde vi ju på det sättet ha lägenheten klar för små pirater redan innan ;-)
Det sörplades kaffe och doppades kakor för brinnande livet i ett par timmar. Tårtan gick åt i rasande fart och paket öppnades med sprudlande iver.

     

Sen var det bara att packa ihop i källaren, städa av lite snabbt och snubbla iväg upp till lägenheten igen.
Vi han precis bli klara innan det ringde på dörren och den första skräckinjagande piraten kom. I sällskap med en prinsessa :-D
Efter ett tag var det fullt hus och nytt tårtmumsande tog sin början.

     

   

Därefter var det dags för lite lekar. Sätta lappen på piraten och skattjakt fick humöret att stanna på topp under hela kalasandet.

Efter att ha varit på helspän sen tidig morgon, bestämde vi oss för att kinamat nog var lämplig föda för dagen.
Morsan gjorde oss sällskap vi fick en lugn och fin avslutning på dagen.
Lillen då?
Jo han gick som i ett rus hela dagen. Måste ha träningsvärk idag av allt paketöppnande. :-D

Då var så lunchen avklarad med bravur.
Sejfile, med potatis och äggsås..
Mumsi kistan det :-D
Sitter i Nordmaling och väntar på att tiden ska ticka lite till innan det är dags att vända söderut.
Kör byte på Umeå idag, och ska nu ner till Sundsvall för att ställa grejorna på järnväg vidare mot Gbg.
Det gör verkligen inte ont att köra en sån tur en dag som denna. Strålande väder även om det blåser en aning. Men det märker man ju inte av i hytten ;-)
Dags att rulla vidare. Ha det bra allihop

Ja så var den arbetsdagen till ända.
Fast...det kanske är att häda med att kalla det jag gjort idag för arbete. Fraktat arslet 40 mil i en lastbil är nog närmare sanningen ;-)
Det blev bilder även på väg hem idag.
Inga vackra naturbilder dock. Det hade nog blivit lite kaka på kaka.
Nä, istället blev det en aning...annorlunda bilder



Strax söder om Husum, fick jag se detta.
De håller på med arbeten med mitträcket där. Nu stod den bilen i diket.
Fattar ingenting. Raksträcka, dubbelfiligt och sol...hur fick de till det?
Söder om Ö-vik kom nästa grej



I diket låg det 2 döda renar.
Japp...renar.
De har säkert legat under snön, och nu tinat fram.
Makabert minst sagt.

I dag fick jag veta en lite jobbig sak också.
En äldre herre som jobbar på ett av företagen jag är på mycket i Bjästa, dog i dag i en arbetsplatsolycka. Han fastnade i nån maskin där och klämdes till döds.
Trist.

Vad har ni haft för er idag då?

Idag är det lugnt för Jalle minsann.
Jag berättade ju igår om att jag gjorde illa handen.
När jag ringde chefen och berättade att jag kanske skulle kolla upp det idag, fick hans stora skälvan.
Rekordmycket att göra och lite folk.
Vad göra?
Vi kom fram till att jag skulle ta paketbilen till Umeå idag. Det är den kugnaste körningen vi har på åkeriet.
Lasta paketburar i Timrå, åka till Ö-vik, lossa några burar där, vidare till Umeå och dra av resten. Sen tom ner till Timrå igen.
Perfekt jobb med ond hand :-)
Och just idag gjorde det absolut ingenting med en tur längs Höga kusten. Solen strålar och våren Visar sig från sin bästa sida.

Passade på att ta lite bilder längs vägen för att visa er som aldrig varit här uppe :-D

         

      Saltvikshöjden                Vätskepaus                           Utansjö                           Höga 
                                                                                                                                        Kustenbron                



Lövvik
    
       

Norabygden                             Kisspaus                            Storsjön                
        
 

Ullångersfjärden                  Ullånger igen

Ja det går inte att beskriva med andra ord än så.
Det började redan i morse, då jag fick sitta en halvtimma i kö för att lossa på Menigo.
Blää!
Sen så fick jag även idag en sväng till Härnösand. Bara det...bläää!
Hur som helst, så var det en pall med stängsel till Härnösands Kommun. Ni vet, sånt där vanligt grönt Gunnebostängsel.
6 rullar på en sjöpall.
Kruxet var bara att en av rullarna hade liksom kalvat ner på sidan, så för att få plats med allt, var jag tvungen att lyfta upp den igen.
När jag högg tag och lyfte till hände något. Det small till i handleden och gjorde ont så in i ....ja ni vet.
Jag lastade fördigt och satte kurs norrut, men nåt är tok i handleden. Så fort jag greppar nåt, bara växelspaken t ex, så kör det i hela underarmen. Ruskigt otrevligt.
Lossade först fjärrvärmerör på Härnösands Energi och sen blev det en rundtur på Saltvikshöjden.
Betongcentralen, Simonsen och Ramirent. Vidare genom san för att lossa det fördömda staketet.

Lunch

Sen var det så dags att lasta lite.
Hade fått en bokning på 3 flakmeter på saltviksanstalten, alltså det nya fängelset, men då jag kom dit fick jag en liten överraskning.
Där hade dom ett berg av trähäckar för glas som skulle i retur till leverantören.
Suck.
Har hållit på i en timme att lasta dessa tingestar...för hand.
Tror ni att min hand gillade det någe bättre?
Nä!
Nu ska jag vända nosen söderut igen så får vi se vad som väntar där.

Ha det så bra allihopa.

Det här inlägget är till stor del tillägnat Annicas kära farbror Gunnar.
Gunnar är en sån man som man inte kan låta bli att tycka om.
Relativt nybliven pensionär som gillar det här med hemmets dygd och så vidare.
Saken är i alla fall den, att Gunnar har en riktigt imponerande samling fågelholkar ute på deras lantställe. Och då snackar vi inte några fågelholkar, utan en fullkomligt fantastisk uppsättning. I vartenda träd sitter det minst en holk som Gunnar har snickrat ihop själv.
Och det är många träd!
Nu tänkte jag som så, att det måste ju ta slut på ideér om utförande och stil i längden.
Därför har jag här ett par uppslag om det senaste inom fågeholksmodet.



Mobil skapelse med allt det senaste för den bekväme säsongspippin. Inbrottssäkra fönster skyddar mot fyllkajor och objudna bofinkar. Finns i färgerna blå, blågrön, vit och röd.



Här har ni nåt för den riktigt kräsne sparven.
Alla tänkbara bekvämligheter såsom egen parkbänk med eluppvärmd sits för rugguga sensommarkvällar, bubblande fågelbad och solrosfröautomat till de små.
Levereras i behändigt platt paket för enkel montering.

De du Gunnar.
Nu fick du lite att klura på.
Kommer förbi och inspekterar då vi åker söderut på semestern i år igen ;-)

Den här helgen har verkligen varit otroligt stärkande och givande.
Vädret har varit toppen
Sällskap av goda vänner
Hela familjen friska och krya
Ja vad mer kan man egentligen begära?
Nu kommer det en sån där period med fullt upp igen, så jag tror att det var nödvändigt med en långhelg som denna för att ladda batterierna.
På torsdag fyller lillen 5 år, så på lördag ska vi ha både släktkalas och barnkalas. Det kommer att bli en pärs, men ordnar sig säkert.
Helgen efter ska jag iväg på det första riksmötet med den nya supporterorganisationen som jag har startat upp.
Det ska bli mycket spännande. Speciellt då det har fått ett så otroligt positivt bemötande av alla.
Helgen efter det är nog ganska lugn, men sen i pingst så åker vi till svärmor i Stockholm. På lördagen där ska vi på dop i Södertälje. Annica ska bli gudmor minsann. Till en liten Rickard :-D

Hur har ni haft det i helgen då?

Vilken jäkla amatör man är.
Första dagen med försommarhetta. Vad gör man då?
Jo, av med tröjan bara och sen ställer man sig och först byter däck på Lottas bil, sen tvättar man båda bilarna. Mitt i stekande solsken.
Skitsmart...eller inte ;-)
Nu är man så där lagom röd.
Ungefär som huvudpersonen på en kräftskiva.
Men det var värt det att få vara ute i solen och verkligen känna värmen.
Viss kontrast var det dock att stå där i kortbyxor och bar överkropp. 3 meter därifrån låg det en...håll i er nu...snöhög



Just som jag höll på att löddra in bilen, ropade de andra att jag skulle komma och titta på nåt. Eller...de snarare skrek.
Jag stegade iväg för att kika, och fick se nåt som jag tvivlar på att någon annan än vi någonsin sett.



Nu undrar ni förstås vad det är ni ser?
Jo, Lotta har en liten damm på gården med fiskar i.
Det bor även en groda modell större i denna plaskdamm. Dock sa ingen till mig att den bor där.
Nu hade grodskrället av någon anledning fått för sig att en av fiskarna å det snaraste måste avlivas, varpå han hade klängt sig fast på fisken med armar och ben, och försökte hålla för fiskens gälar så att den skulle drunkna.
Eller nåt sånt.
Naturligtvis satte vi igång "Operation rädda fisken" eller "Free Willy"
Efter mycket om och men fick jag upp både fisk och groda med en håv. Pillrade bort amfibieskrället, och skickar den i en rejäl båge mot skogsbrynet.
"Vad gör du! "vrålade de andra och jag såg nog ut som en fiollåda i ansiktet.
Då, just då, fick även jag reda på att grodan bodde i dammen. Var ju bara att leta reda på den igen det.
Nu slutade allt lyckligt till slut och både fisken och grodan verkade efter omständigheterna må bra. 
Grodan har dock med all säkerhet slagit världsrekord för längsta flygtur av amfibiedjur.

Det blev en mycket angenäm Valborgsmässoafton hos Lotta ute i Svaleri.
Vi åt en underbar paj, eldade en ordentlig brasa och grillade korv över resterna.
Emil var i extas då han ju fick vara vaken jättelänge i hans mått mätt.
De hade hur kul som helst smågrabbarna, även om de blev lite otåliga medans vi försökte få fjutt på brasan.

 Lotta kämpar med brasan

 Emil passade på att possera för kameran

 Nu så...eller inte

 Grabbarna blev en aning otåliga

 Nu jäklar

 Tjohooo!!

 Grillpinnar måste man ju ha

 Mmmm...gott med korv