Hektisk lördag

Ja ni...det börjar kännas att man varit igång med gasen i botten sedan kl halv 7 i morse.
iofs inget ovanligt med att jag är uppe tidigt fast det är helg, men det är inte varje lördag som jag börjar kånka och bära så tidigt.
Ja förutom på lillkillen då ;-)
I dag hjälpte jag moster och hennes gubbe att flytta.
Gick smidigt som tusan måste jag få säga och vi var klara vid halv ett. Inte illa pinkat då det bara var jag och Håkan, och 3 tonåringar.
Moster fick bärförbud då jag vet hur hennes rygg är.
Gick jäkligt bra som sagt, men det brukar det också göra bara jag får vara med och styra lite. ;-)
Har ju ändå som yrke att få med så mycket som möjligt på så lite yta som möjligt, och dessutom har jag ju både flyttat mycket själv, och hjälpt till vid massor av flyttar.

När så det var klart, skyndade jag mig hem och in i duschen.
Vi var nämligen bortbjudna på 1-års kalas till lilla Signe, min kusins dotter.
Blev en racerdusch och sen iväg till barnens hus för lite present inhandling i sista minuten.
Ja...jag klädde på mig först.
Som vanligt var det mycket trevligt hos Anna och Jalle.
Släkten först och sedan deras minst lika trevliga vänner :-)
Vi halkade liksom med i båda sittningarna vi. Antar att vi kanske går in under båda dessa kategorier :-)
Blev kvar ända till halv 6 innan vi åkte hemåt, men först ett stopp på ICA Maxi för proviantering.

Till slut landade vi hemma och fick så småningom i oss lite middag, på tok för sent för att det ska kännas bra, men så blir det ibland.
Nu har lilleman precis somnat och vi har slagit oss till ro i soffan och bara njuter av lugnet.

I morgon blir det förhoppningsvis lite promenad om vädret tillåter.
Skulle vara skönt att sträcka ut lite och få lite fart på benen.
Mamma ringde dessutom nyss och bjöd in oss på middag i morgon. Hon hade nåt nytt recept som hon vill testa på oss. Vi är ju inte sena på att tacka ja till att vara försökskaniner ;-)


Jävla SMHI!!!

Varför ska dom alltid ha rätt om vädret...men bara då det gäller skitväder?
Pratar dom om sol och värme, så nog fan blir det hagel, drivis och elände.
Men om dom går ut med att det ska bli apväder, ja då får dom minsann rätt.
Kunde det inte vara tvärt om bara nån enstaka gång?
Och framför allt, kunde inte vädret ha hållt sig fint nu när det blev helg och allt?
Jag som ska hjälpa kära moster med familj att flytta i morgon bitti :-(



I dag var det sista dagen för min praktikant.
Mattias, som han heter, har faktiskt imponerat, och är nog den av alla praktikanter jag haft, som tagit mest initiativ och varit drivande. Inte alltid vid rätt tillfälle och på rätt sätt, men det begär jag inte heller av nån som kommer direkt från körskolan.
Har i alla fall rekommenderat honom till chefen som en kandidat till att rycka in hos oss i sommar. Han kommer att klara det fint.
Långt ifrån alla som faktiskt ser till att visa framfötterna under sin praktik. De flesta står bara och ser på eller sitter kvar i hytten och fipplar med telefonen.
På det viset får dom i alla fall inga pluspoäng hos mig, och inte heller nån chans att jobba hos oss.
Tycker om då dom visar lite jävlar anamma och även om det inte alltid blir rätt, så måste dom få chansen att göra fel för att kunna lära sig hur det ska göras.
Tar dom initiativ och visar att dom inte är arbetsskygga, ja då kommer dom långt i sammanhanget.

Veckan efter påsk ska jag ha en ny praktikant i två veckor.
Han har dock inte körkorten än, utan ska åka med för att känna efter om yrket är nåt för honom.
Helt rätt tycker jag, då det är alldeles för många som får sina yrkesförarutbildningar av arbetsförmedlingen, och som egentligen inte har i yrket att göra.
Det krävs ett visst mått av både fysik, intelligens och sunt förnuft för att passa in i dagens transportbransch.
Det blir mer och mer administrativa sysslor för chaufförerna själva i och med datorernas inträde i bilarna.
Samtidigt ställs det hela tiden högre krav på miljö, ekonomi och tillförlitlighet av kunderna, då det mesta i dagens samhälle bygger på "on demand" principen.
De stora lagren som tidigare fanns överallt för alla företag, har mer och mer blivit ersatta av ett stort centrallager som sedan skickar ut godset på beställning till kunderna.
Det mesta av dagens varuflöde ligger ute på vägarna i en lastbil på väg från tillverkare till grossist, eller från grossist till slutkund och sedermera konsument.
Precisionen i ett sådant logistiksystem kräver mycket mer av en transportör och chaufför idag, än det gjorde för 15-20 år sedan.
Om jag då ska återknyta detta till det jag skrev ovan om arbetsförmedlingen, så handlar det om att de ofta ger fel personer den dyra utbildning som det ändå är att ta körkort för tungt fordon idag.
Ett körkort med behörighet BECE, kostar i runda slängar mellan 150 och 200 tusen kronor beroende på hur flitig och talangfull eleven är.
Vidare tycker jag inte att det är rätt, att ge detta till någon som kanske närmar sig de 60.
Yrket innehåller mycket stress och fysiskt arbete.
Visst finns det körningar som är betydligt fridfullare än att lotsa, men dessa jobb går sällan till någon som är nu i yrket.
Just den fysiska biten är något som jag tycker ofta blir förbisett av dom som utser vilka som ska få körkortet.

Innan jag skriver mer, ska jag säga att jag har absolut inget emot kvinnliga lastbilschaufförer!

Ta nu ett exempel.
En tjej på de dryga 20, med en kroppsbyggnad som inte ger en tyngd på mer än 55 kilo eller så, får chansen att gå yrkesförarutbildning via arbetsförmedlingen.
Att lära sig köra klarar hon galant och ger sig sedan ut för att söka jobb i branschen.
Som i de festa yrken, så är det inte så lätt att som ny få tillgång till de bekvämaste och "lättaste" tjänsterna. Oftast får man börja med det tyngsta, som också de flesta strävar efter att ta sig vidare ifrån.
Många hamnar så hos en arbetsgivare som distributionschaufför eller lots.
Det är en kategori som ofta har stor personalomsättning och därmed ger luckor att fylla i.
På dessa arbetsplatser har ofta dessa nätta tjejer mycket svårt att ta sig fram på grund av de stora fysiska kraven.
det är inte lätt för en tjej på 55 kilo att dra en pall på kanske 800 kilo med pallyftare. Eller för den delen bara kasta ett spännband över skåptaket.
För även om en kille också kan vara lättviktare, så är det stor skillnad på killar och tjejer då det gäller styrka.
Krävs ofta mycket mer muskler för att en tjej ska kunna mäta sig med om än ens en medelmåttig man.
Nu gäller ju naturligtvis allt detta även män som saknar ett visst mått av styrka och fysik.
Många ger upp, och söker sig vidare till ett annat yrke och därmed var deras dyra utbildning bortkastad.



Av just denna anledning tycker jag det är bra att en del kommer till mig, eller nån annan, för att känna på yrket lite och se om de själva tror sig klara av det.
En del kommer faktiskt på andra tankar helt själva då de haft en helt annan bild av yrket än den som är verklighet.
Så till arbetsförmedlingen...skicka fler på en kortare praktik så dom får se hur det funkar. Det tjänar alla på.

*******************************************************

Elliot fick sin nya bilbarnstol i onsdags.
Ja den som han ska ha sen då han blivit för stor för babyskyddet och ska ha en riktig bakåtvänd stol.
Helena hittade den på nån internetbutik och den var då nedsatt från 2900 till 1300.
Var ju inte mycket att snacka om.
I dag så fick han tjuvtesta den lite och...ja...inte helt tokig :-)




Hopp om livet

Hejsan hoppsan alla glada.
Ber om ursäkt att jag varit så tyst ett tag, men det har varit mycket på alla plan och då tryter både inspirationen och orken.
Men de senaste dagarna har det känts mer uppåt än på länge och det är ju skönt.

Hur har det varit den senaste tiden då?
Jo det har varit mycket som sagt, men även en del roligt och annorlunda.

Bland annat så har jag för andra gången sedan nyår varit med om att en rumänsk "kollega" försökt stjäla spännband av mig, mitt framför näsan på mig!
Det är till att vara fräck minsann. ;-)



Lillkillen var och fick sin första vaccinationsspruta igår och med den så kom febern som ett brev på posten. Han ligger stadigt kring 38,5 och är sådär lite lagom feberslö.
Men det går ju över som tur är.
Lite kul var det dock att läkaren på BVC trodde att han var 6 månader då hon undersökte honom.
När hon blev upplyst att så inte var fallet, så började hon mumla om att "oj vilken stor bebis" och annat strunt.
Så jäkla stor är han väl inte?
Visserligen vägde han 7090 g och var 63 cm, men han kan fortfarande ha storlek 2 i blöjor och en del kläder i storlek 56.
Pappas lillkille! :-D



Det börjar bli dags att röja upp och göra vårfint på balkongen nu.
Det ser ut som ett bombnedslag där ute efter vintern, då det har hamnat all möjlig bråte där ute.
Lär nog vänta tills efter helgen eftersom SMHI hotar med vitt skit från skyn då.
Men det hinner ju kanske ändras.
Ska bli skönt att sitta där ute då vårsolen börjar värma på allvar här framöver. Och sen...första grillningen.
Vet att många redan tjuvstartat, men jag tycker det hör sommaren till, och då får det vara så :-)
Har förresten tänkt att skaffa mig en ny, riktig grill om jag hittar en lämplig.
Hur som hest så längtar jag tills att jag får lägga på den där köttbiten och känna grilldoften kittla i näsan...mmmm!

Hade en trevlig dag på jobbet idag.
Ganska lite att göra, men jag träffade en kollega från Gävle idag.
Jag har några kollegor, från olika delar av branschen och landet, som vänner på Facebook.
Har inte träffat alla, men det är kul att se vad dom har för sig samt att snacka lite om våra gemensamma nämnare ibland.
En av dessa skulle nu upp hit för att lossa i Bollstabruk.
Jag slängde iväg en fråga igår om hon inte hade lust att ta en kaffe då hon ändå var i krokarna, och hon kontrade med att fråga om vi ev hade en dusch hon kunde låna.
Självklart har vi ju det.
Så idag tittade Fiia förbi en sväng på kontoret.
Det var kul att träffas en stund, om än inte så länge då hon ju skulle lasta upp och rulla vidare mot Årsta med sin trailer.
Förhoppningsvis kommer det fler tillfällen att träffa både henne och andra långväga kollegor som har vägarna förbi :-)

Nä...nu är det dags för mig att förflytta fläsket in i en dusch och bli av med lite skit.
Otroligt så dyngig man kan bli bara av att vistas i magasinet på Schenker en morgon. Men det är klart, allt damm och annat som följer godset samt gummirester från truckarna mm gör ju att det blir rätt dyngigt.
Hmm...undra hur mycket man dragit in i lungorna under sina 8 år där?






Skitless!

Ja på den här sabla förkylningen alltså.
Var ju hemma hela förra veckan med feber, tjock i snoken, huvudvärk, halsont och allmänt tokdålig.
Gick tillbaka till jobbet i måndags, men kände så fort jag började ta i lite att det inte stod rätt till.
Svettades i floder och hostan tog över mer och mer ju längre dagen gick. Som tur var så hade jag ju en ganska lugn dag.
I går var det knappast bättre.
Redan då jag klev upp kände jag mig tung i huvudet och näsan var alldeles igenkladdad.
När jag sen började, så fick jag åka ner på Tunadal för att lasta papper och virke.
Fick stå där och vänta en bra stund på sågen, då killen på kontoret och truckföraren missuppfattat varandra.
Medan jag stog där, kände jag hur huvudvärken kom smygande mer och mer.
Ingen trevlig känsla, då jag vet med mig att jag bara har huvudvärk vid feber och bakfylla. Och eftersom det var...ja jag vet inte hur länge sen jag drack mer än nån enstaka öl, så kunde det ju knappast vara pga det senare.
Fick lasten till slut och skulle dra fast virket. Men jag höll på att gå under på kuppen.
Slet som ett djur för att dra spännbanden tillräckligt hårt och svettades som en gris på kuppen. Trots att det var ett par minusgrader i luften.
Satt sen och väntade på att lasta papperet och då slog nån mig i skallen med en knölpåk.
Så förbannat ont i huvudet, och inga solglasögon med.
Hatade soleländet just då.
Var ingen idé att fortsätta försöka. Jag gav upp.
Ringde trafikledningen och sa att jag skulle gå hem då jag var klar.
Inte direkt vad jag behövde efter all sjukdom senaste tiden, men vad ska man göra? :-(

Så nu har man varit hemma idag då.
Tror att febern har gett med sig nu, men är alldeles matt i kroppen. Allt går i slow motion och det är inte alls speciellt kul.
Nu blir jag i alla fall hemma tills att det känns helt ok. Ingen idé att gå tillbaka för tidigt igen och bli dålig på nytt.

Är det nåt i generna?

Blev en lagom start på arbetsveckan efter all feber och elände.
Kan inte påstå att jag är fullt frisk igen, för då skulle jag ljuga, men febern och huvudvärken är i alla fall borta.
Jag fick mig en liten tur västerut idag., så det var bara att sätta i countryskivan, på med bootsen, kugga i växeln och rulla mot solnedgången.
Eller inte....
I ånge skulle jag lossa en hjulaxel till ett lok, och svängde intet ont anande in på Midwagon.
Blev jävligt vaken kan jag lova, då jag stannade, men bilen fortsatte...i sidled!
Det var snuskigt halt på lastplanen. Bara is och inte ett gruskorn. Mina varma däck gjorde det hela till en skridskobana i utförslut.
Nu blev det ju inte så allvarkigt eftersom det var ganska knögligt, men jag började fundera på hur i hela fridens dagar jag skulle ta mig därifrån?
Eftersom jag har en så utomordentligt bra lastbil, som hissar boggin med rejält lass på, så gick det bra. Även om det var lite knivigt med styrningen på isen.
Nästa ställe var steget värre ändå.
Ner för en lång backe, vända på en minimal plan och inte ett gruskorn.
Till råga på allt så skulle hela lasset på bilen lossas där nere i gropen.
Både jag och truckförarn stod och kliade oss i skallen över det då vi hör ett morrande ovanför oss, och ner för backen kommer en traktor med sandspridare rullande.
Snacka om grisröta! :-)

Efter det tyckte jag att det var dags att fylla på med energi.
Men sen Bykrogen i Fränsta kursade, så är det lite ont om matstopp längs med E14. Bara E14 Baren i Viskan kvar.
Den bytte ägare för ett tag sedan och drivs nu av Mustafa, Muhammed, Ali eller nåt sånt, med familj.
De har buffé tydligen och det passade ju perfekt tyckte jag.
Jo då, buffé var det.
Kycklingklubbor i soyasås, kasslergratäng och pasta carbonara.
Fint...buffé får det bli.
Tog lite av varje och satte mig.
Men...allt smakade ju likadant. Salt, salt och salt!
Och mitt i allt det här, så gick ägaren runt och pratade med sin sambo(tror jag). Men han stod ute i serveringen, och hon inne i köket.
Vad är det med dessa människor från den delen av världen?
Dom pratar i ett tonläge som i hela övriga världen kallas att skrika. Helt ogenerat och utan en tanke på att alla andra kanske inte alls har lust att lyssna på deras "samtal".
Det måste ju vara nåt som sitter i generna på dom eftersom de gör likadant allihop?
Ett jäkla kacklande vitt och brett.
Nu är inte det här nåt rasistiskt av mig, utan bara ett konstaterande och funderande.

*************************************************************

Lillkillen slog alla rekord i natt.
Han vaknade till i går kväll vid 22. Satt och filosoferade en stund, åt lite mat och somnade sen om.
Och sov, det gjorde han sen ända till 8.15 i morse.
Han har blivit jätteduktig att sova på natten och det är ju skönt. Man mår så mycket bättre själv om man får sova bra på natten :-)

Lugnet har infunnit sig...

...på Kungsvägen.
Tjejerna sover sött i sina sängar, även om kattskrället gör allt för att dom ska kliva upp igen. Hon är överlycklig att huset är fyllt med barn igen. Inte bara den där tråkiga som inte gör annat än äter och sover ;-)

Det blev ett kärt återseende på macken i Hörnefors och vi hann inte mer än komma in genom dörren så hade vi varsin tjej hängandes runt halsen.
Var inte långt till en tår eller två då kan jag lova.
Lillebror fick vara hemma med mormor och morfar, då han den senaste tiden visat en allt starkare motvilja till det här med att åka bil.
Blev förhör direkt där på macken om hur det var med Elliot. Om han vuxit, om han kryper än, om han är busig och en massa annat. När vi sen for så kom vi inte mer än ut på E4an så kom det första, "är vi inte framme snart?".
Just då kände jag att den här hemresan kanske skulle bli liiiite längre än vanligt ;-)
Nu gick det ju bra ändå, även om samma fråga upprepade sig ungefär varannan mil eller så. Men det får man ta om man lämnar lillebror hemma :-P



Kramkalaset fortsatte då vi kom till mormor och morfar och tjejerna hade fullt upp med att tävla om lillebrors uppmärksamhet.
Det märktes att dom saknat allt här hemma då dom sen vi kom hem har hunnit med att leka med varenda pinal i två omgångar och Ebba har haft Michael Jackson konsert i sitt rum. Med dans och allt.

Det är dock nåt som stör Ebbaälsklingen. Hon är inte riktigt sig själv och blev helt oförklarligt jätteledsen vid ett par tillfällen under kvällen.
Men det kan ju bara vara det här med att åka från pappa och hit i två veckor som gör det. Är väl inte helt lätt för lillstackarn.
Huvudsaken att dom är här nu och att vi ska ha två härliga veckor tillsammans allihop.

*****************************************************

Varje gång vi åker med tjejerna åt endera hållet, så blir jag alltid lika förvånad äver hur en del människor anser att säker och bra landsvägskörning ska utföras.

-Att ligga 15-20 km/h under gällande hastighetsgräns så att hela världens bilar hinner ikapp.

-Att pendla i hastighet från 10 över till 15-20 under och sen tillbaka igen, på samma hastighetssträcka.

-Att alltid använda bägge körfälten då det blir tvåfiligt på en 2+1 väg. För huvaligen om nån skulle kunna ta sig förbi och faktiskt hålla sig kring hastighetsgränsen.

-Att köra som fan där det är just 2-filigt, för att sedan ställa sig på hejdaren så fort det bli enkelfiligt och bygga upp en lagom kö bakom till nästa 2-filssträcka där man inte släpper förbi nån.

Vad är det för ide att man själv försöker köra ekonomiskt, med trygga avstånd till framförvarande och allt annat, då såna där sabbar allt hela tiden?


Ta mig i kragen.

Det var länge sen sist nu.
På tok för länge sen.
Visst, det är lätt att skylla på tidsbrist och sånt, men nä, det är bara lathet helt enkelt.

Och vad har då hänt sedan sist?
En hel del. Det händer ju saker i ens liv varje dag, så det vore ju fan om allt skulle varit totalt sysslolöst.

Ska inte tråka ut er med så mycket, för det mesta i mitt liv handlar till största delen om barn och familj just nu.

Lilla Elliot växer och har nu passerat 2 månader med råge.
Han var på besiktning i tisdags hos farbror doktorn och fick ett stort OK i rumpan.
5800g och 59 cm hade han hunnit bli. Pappas storkille som vuxit 9 cm och gått upp drygt 2,5 kg sen födseln.



Här hemma funkar allt bra och han har börjat sova hela nätterna nu med endast ett mål mat. Riktigt skönt för både mamma och pappa som får ut så mycket som möjligt av nattsömnen.
Det är en glad liten krabat vi fått och han blir mer och mer lik sin storebror.



Själv så bråkar jag just nu med en seg förkylning som bitit sig fast.
Har varit hemma från jobbet hela veckan, vilket känns extra surt eftersom jag redan varit hemma en vecka i februari med ond rygg.
Ja alla vet ju vad sånt gör med lönechecken...
Men det ordnar sig väl det med.

Har en dust med Försäkringskassan också som ser ut att bli rena följetongen.
Jag tog ju ut 5 st så kallade "dubbeldagar" i samband med de ordinarie pappadagarna.
Tack vare at nån som hade en dålig dag på jobbet, inte pausade Helenas ordinarie föräldrapenning, så fick jag i förra veckan avslag på dessa dagar.
Jaha, så jag har bara varit hemma då utan lön?
Ringde upp FK i fredags och fick då förklaringen om att det inte var pausat osv.
Tjejen jag pratade med då erkännde klart och tydligt att det var dom som gjort fel och att en handläggare skulle ringa mig inom 2 arbetsdagar.
Har fortfarande inte hört ett ljud, trots att jag själv ringt 2 ggr till sen dess.
En hel vecka som saknas på lönen svider ganska rejält och även om pappaledighet inte väger upp allt, så är det i alla fall pengar man planerat med.
Fattar inte varför det ska vara så svårt för FK att göra det enkla. När dom sitter där med en ansökan och kan se själva att nåt inte stämmer, så måste det väl vara enklast att ta telefonen, slå nummret och höra sig för med kunden hur det egentligen ligger till. Istället för att bara ge avslag och så går det flera veckor i onödan.

Det känns så dumt bara. Alla skulle ju tjäna på att dom kunde lägga ner kanske bara ett par minuter på ett telefonsamtal .

Nåja, jag hoppas det dyker upp här i veckan som kommer, och att förkylningseländet ger med sig.



********************************************************

Det händer ganska mycket runt om i världen som man skulle kunna skriva om.
Folkmord i Syrien, svensk som vice generalsekreterare i FN, inbördeskrig i Malmö;-) ja det är väl bara att välja.
Men det får bli en annan gång.
Nu ska jag mysa ner mig i soffan bredvid älsklingen innan det blir sängen.
Vi ska hämta hem tjejerna i morgon efter att de har varit hos sin pappa i 8! veckor.
Det ska bli jättehärligt att få rå om dom lite igen :-)


RSS 2.0