Nä, det blir inte ännu ett inlägg om min förkylning. Även om det inte är helt obefogat.
Istället handlar det om dagis.
Jag skulle ju lämna lillen på dagis för en stund sedan.
Eftersom vädret är strålande, så räknade vi med att de skulle vara ute nu på förmiddagen.
Då vi kom dit så var det mycket riktigt en massa barn ute på gården, men...grinden in till området stod dessutom på vid gavel.
Inte en enda ur personalen i sikte.
Lite brydd blev jag, men tänkte att de håller väl på att klä resten, så vi vi gick in och kikade.
Men icke.
Där fanns bara Berit som höll på att packa kaffekorgen.
Kilade ut igen och började leta efter nån.
Jodå. Längst bort, i solen såklart, hittade jag hela samlade skaran. De satt där i godan ro och snattrade om ditten och datten.
Jag frågade om de visste att grinden stått vidöppen på andra sidan.
"NÄÄ" fick jag till svar.
Jag påpekade att det kanske vore en ide att dom spred ut sig lite så att de kan hålla koll på HELA området, som iofs är ganska stort, men relativt lättöverskådat bara man är på rätt ställen.



"Det var ju så kallt där i skuggan" svara en av dom.
Men vad i helvete!
Ska barnen kunna springa vind för våg över hela sammhället bara för att vuxna människor inte har vett att klä sig ordentligt?
De vet att just den grinden har brister som gör att barnen kan öppna den själva. Borde de då inte ha lite extra uppsikt där?
Inte vet jag.
Jag kanske har allt för höga krav på en grupp som jag ändå trodde var proffesionella inom sitt område? Kanske har jag fel?