Nu lägger jag av!
Tänker sluta med att alltid vara så jävla snäll med alla.
Varför ska jag över huvud taget anstränga mig, då ingen ens kommer på tanken att ge något tillbaka.

Jag har alltid levt efter den filosofin att man ska bemöta andra så som man själv vill bli emött.
Skit i det!
Det funkar inte.
Spelar ingen roll hur mycket man än försöker att vara hjälpa andra och vara till lags, så får man ändå bara skit tillbaka. Finns inte en jävel där ute som kan tänka: "Hmmm...han hjälpte mig ju verkligen då det knep där. Kanske jag skulle kunna göra en liten tjänst i gengäld"
Nä! Det finns inte inprogrammerat i folks tjocka skallar.
Det enda mäniskor idag bryr sig om, är deras eget välbefinnande och bekvämlighet. Att någon annan kanske skulle uppskatta ett handtag ibland, ger de blanka fan i.
Jag må låta bitter och tvär nu, men det är bara så det är. Det är nya tider nu och detta är den bistra verkligheten.
Jag vet inte hur många ggr jag hjälpt andra, utan att ha en tanke på att jag ska ha något för det egentligen. Men det jag alltid har hoppats på, är att om jag någon endaste gång behöver hjälp i min tur, så kan jag jag kanske få det utan bistra minet.
HA! "Har ni sett den där naiva saten"
Man får inget här i livet utan att betala ett pris för det.
Jag har nu insett detta och måste därför lägga om hela min personlighet för att anpassa mig.
Jag måste nog börja bli som den trucker jag är. Den sterotypa modellen alltså.
Skitig
Lukta illa
Bete mig som ett svin
Vara otrevlig mot allt och alla.
Det är föresten inte bara truckers. Så verkar ju alla bete sig mer eller mindre.
Kanske inte lukta illa och vara skitig, men definitivt bete sig som sbvin och skita i allt utom sig själv. Så ska man ju uppenbarligen vara idag. Kanske lika bra att även jag anpassar mig till mönstret.

...på jobbet igen.
Solen skiner och förutom en bitande vind, så är det en ganska angenäm dag.
Tyvärr är det på tok för lite gods för att jag ska vara helt nöjd.
Åket var helt tomt då jag fick det i morse och det enda som finns att lasta idag är 600 tompallar :-(
Det är verkligen inte bra och det vill sig till att godset börjar komma snart. Annars ligger nog inte de första varslen långt borta.

Har ni saknat mig?
Förstod det...men nu är jag tllbaks igen :-D
Ni har väl inte gjort annat än suttit och uppdaterat i väntan på att jag skulle dyka upp igen? ;-)

Gissa om vi har haft det hur underbart som helst!
Hela helgen i Stockholm har varit toppen. Hela familjen har haft roliga saker på programmet.
Annica och hennes mamma var ju som jag berättat på Stadshuset  och Blå hallen i fredags. Agneta skulle få guldklocka efter 25 års tjänst på SL, och festligheterna visste inga gränser.
Det var en middagsmeny värdig en kung, massor med folk, ståtliga tal och fartfyllda uppträdanden. Fick en suddig bild från Annica via MMS, där man kunde urskilja en skrålande Magnus Carlsson.
De hade haft hur kul som helst då de slutligen kom hem, och jag trodde aldrig att jag skulle få komma i säng ;-)
På lördagen var det så äntligen dags för vår efterlängtade kryssning. Vi fick ju en valfri kryssning av svärmor i julklapp, och det blev en dygnskryssning med Birka Paradise till Mariehamn.
men det var ju inte förrän på kvällningen som båten skulle gå, så vi åkte iväg till Sickla Köpkvarter på förmiddagen. Där släppte vi lös Emil på Andy´s lekland i ett par timmar. Vi kände att det kanske var lika bra att han fick springa av sig lite då han skulle vara ensam med mormor ett helt dygn sen.
Vid halv fem satte vi oss i taxin till Birkaterminalen.
Det tog en stund innan vi kom ombord, och ytterligare en stund innan vi hittade till hytten, men till slut kom vi rätt....och vilken hytt.
Jag har ju åkte ett antal ggr på kryssningar med de andra pråmarna som trafikerar Östersjön, men jag lovar, det blir inte nån annan i framtiden.

   Stiligt värre

Vi slog ihjäl ett par timmar med att titta på utsikten genom det stora fönstret. Annica, som är ganska väl bevandrad i Stockholms skärgård, pekade ut och talade om vad det var vi såg utanför. Jättekul för en som aldrig brytt sig utan mest varit intresserad av tax Free butiken tidigare.
Sen var det dags för middagsbuffé.
Brukar alltid äta buffé på dessa båtar, då jag är ganska förtjust i god mat. Nu var det visserligen 10 år sen jag var iväg, men jösses!
Buffén på Paradise var verkligen helt fantastisk. För en som mig, som älskar allt det läckra som havet har att erbjuda, var det rena himmelriket. Enda plumpen i protokollet var att andra änden av salen satt det två kompisgäng. Det ena var en hög med killar, troligen nån firmaresa, och det andra var ett tjejegäng troligen bestående av några kompisar som skulle ut och roa sig.
Men problemet var att grabbarna hade fått för sig att man absolut måste sjunga snapsvisor till sillen. Så att hela båten samt större delen av skärgården hörde det.
Tjejgänget ville inte vara sämre dom, så de turades om att sjunga. Grabbar, tjejer, grabbar, tjejer...ja ni fattar.
Nån större matro blev det inte tal om.
Väldigt respektlöst om ni frågar mig, då i alla fall jag har blivit uppfostrad med att man håller samtal lågmält vid matbordet. Att de var mer eller mindre överförfriskade redan då tycker jag inte är nån ursäkt.
Här får sig personalen en stor känga som inte desarmerade det hela. Kan lova att det var snudd på upploppsstämning ett tag. Det var många som ville få en chans att njuta av maten och började klargöra det ganska ljudligt.
maten var i alla fall gudomlig och jag behöver väl knappast påpeka att jag kände mig som en gravid flodhäst då jag vältrade mig ut ur matsalen.
Efter en stunds välbehövligt horrisontalläge, var det dags att utforska nöjeslivet ombord. Vi har alltid hört att Birkas kryssningar skulle vara något av en pensionärskryssning, men det var det då rakt inte tal om här. Det var precis samma blandninga unga och gammla som på vilken kryssning som helst.
Paradise har flera fina barer med varierande utbud av underhållning.
I aktern ligger dansbandsbaren. Där var det som alltid en salig blandning av stilar på banan. Allt ifrån väderkvarnsflaxare till svettsprutande buggfantomer. Visste ni förresten att det går att bugga till "Lady in red"?
Mitt i båten ligger en ...ja vad ska man kalla det...puben. Där det var coverband och karaoke.
På soldäck, återkommer till det, var det discotek. Jäklar vilket ös det var där kan jag lova. De varvade mellan DJ och coverband.
Utöver dessa ställen så fanns det ett flertal mindre barer.  Bl a en whiskey-bar. Där var det wirre och garre som gälde, feta garrar!
Så småningom kom vi i säng och sov förvånansvärt gott. jag blev förvånad över hur skön sängen var.
På morgonen vaknade vi vid 8 och gjorde oss klara för frukost.
Frukostbuffén var lika fin som middagen, om inte bättre. Där ffanns allt man rimligtvis kunde begrära och lite till. medans vi satt där vid ett fönster och mumsade, lade båten ut från Mariehamn och tuffade mot Stockholm igen. Vi hade sett fram emot en promend på däck för att stå och kika ut över havet, men det fanns vissa problem med det.
Dimma....tjock som ärtsoppa



Men vad gjorde det? Vi hade att göra ändå.
Efter frukosten blev det en sväng till tax Freen för att botanisera bland godsakerna där. Innan det var färdigt blev det en gedigen kasse....okej då... kassar, med diverse smaskigheter.



När shoppingbestyren var avklarade, bestämde vi oss för att kika närmare på det där soldäcket. Ni vet, det där de hade discotek på kvällen. Vi var lite fundersamma över det eftersom vi visste att det skulle finnas en pool med åretrunt bad någonstans.
Det var det.
Där dansgolvet varit kvällen före.
De hade helt enkelt ett utskjutbart golv, som täckte poolen och blev till ett utmärkt dansgolv.
Men nu var golvet borta och istället var där en alldeles utmärkt pool. Dessutom hade de sollampor i taket som faktiskt kändes som om det verkligen var solen som lyste. Jättehärligt!
Därefter gick vi till hytten igen för att se lite av det vi passerade. Det var ytteskärgården som sakta gled förbi.
Trots dimman fick vi se en hel del både vackert, lustigt och förargerligt utanför det stora fönstret.

               
Snacka om ensligt läge         Reklamen är överallt     Inte alla har lyxåk i skärgården


        
          Vacket                                  Lika vackert  här

Efter ytterligare utforskande av båten, lite spelande, mera mat vid lunchbuffén och en extrasväng i tax Freen, var det två mycket nöjda resenärer som anlände Stockholm.
Nu var det bara en taxiresa tills vi kunde luta oss tillbaka i svärmors sköna soffa.
Bara en taxiresa ja!
Det lät i alla fall bra.
Men det var tvärnit med att få en taxi. Inte för att det var många som villa ha en, utan för att där inte fanns några helt enkelt. Inte en taxi så långt ögat kunde nå.
Till slut kom de i klunga och vi kunde hugga en som körde förbi mitt framför näsan på oss.
Nu är jag ju övertygad om att han lurade oss. Hur kunde annars resan hem bli en hundring dyrare än resan dit?
Banditer är de minsann de där taxibolagen!

På det hela taget var det en fantastisk resa. Vi har njutit i fulla drag. Massor med mys och riktigt god mat.
Precis som det ska vara :-D

Taxin hämtar oss vid halv fem, och sen bär det iväg ut på böljan den blå. Nu kanske den inte är så värst blå i det här vädret, men ni fattar vad jag menar. :-D
I kväll ska vi bara njuta och mysa på hela kvällen.
Äta god mat
Dricka gott
Se alla lustiga människor (största nöjet som finns)
och bara koppla av helt och fullt.
Vi kommer i hamn igen i morgon och sen bär kosan tillbaka till Timrå på måndag.
En lagom semestertripp :-)

Vi ses allihop

Hmm...Det snöar som jag redan nämnt en hel del här i krokarna.
Har de senaste timmarna kommit flera cm blötsnö, och det gör mig en aning bekymrad.
När jag skjutsade in Annica och Agneta till stan förut idag, satt jag och funderade över att så många redan bytt till sommardäck. Däribland många taxibilar.
Nu är tanken att de ska åka just taxi hem i kväll, och det känns ju sådär. Förare som är ovan riktigt vinterföre, och så sommarludd på det.
Jag lär ju inte somna förrän de är hemma i alla fall.

Det är ju nästan läskigt!
Jag åkte från ett snöigt Norrland, för att få en förhandstitt på våren här nere.
Vad får jag?
Full snöstorm!
Det är inte meningen att jag ska slippa eländet verkar det som. Lika bra att flytta till Nordpolen eller nåt :-(
Vi gar det åtminstone mysigt här hemma hos svärmor jag och Emil. Just nu är det popcorn och cola som gäller till Amigo på TVn. Så är det och så ska det vara på fredagskvällar. Då är det jag, Emil och Amigo :-D
Hans mor och mormor har det säkert ganska trevligt på stadshuset de med. Annica skickade mig en bild av menyn för en stund sen.

- Fisk- och skaldjursterrin med blomkålscréme och Kalixlöjrom

-Vårlamm från Välnäs gård med primörer, timjansås och rostad färskpotatis

- Vanilj- och rabarber yoghurtglasstårta

Jaaa...det skulle nog slinka ner. ;-)

Sen går man till sjöss i morgon.
Det ska bli underbart.
Vi har bokat en jättefin hytt, lite lyxigare, och sen så är det både middagsbuffé och lunchbuffé innan båten är tillbaka i Stockholm.
Får se vad i övrigt båtturen har att erbjuda :-D
Men dagen först.
I kväll ska ju Annica och Agneta till Stadshuset och självaste Blå hallen minsan. Vi får se om inte Emil och jag får sällskap av Mikaela och Christoffer. Skulle ju vara hur kul som helst ifall de ville titta förbi. Kan nog tänka mig att röra ihop en smaskig middag att locka med också.
Basilikakyckling och tortelini kanske skulle smaka?
Nu ska jag svänga ihop lite frukost och skrämma upp frugan, så att dagen kan komma igång på allvar.

Ha en fin dag allihopa

Resan gick jättebra och frugan gjorde ju ett toppenjobb som gästbloggare.
Det är helt fantastskt mycket lättare att åka mellan Sundsvall och Stockholm nu, sen det blev motorväg nästan hela vägen. Enda stoppklotsen som finns nu, är sträckan mellan Hudiksvall och Enånger. Där är det en massa 70 hela tiden.
Förut var det ju så mellan Dalälven och Uppsala, men det slipper man nu.
I kväll blir det bara lugnt och ladda om en aning.
Men i morgon drar det igång då Annica och hennes mamma ska på baluns på Stockholms stadshus. Agneta ska få guldklocka efter lång och trogen tjänst på SL.
Jag ska vara hemma med Emil, men vi får se om jag inte kan få lite sällskap av Mikala och Christoffer. Det vore jättekul.
Sen på lörag så drar vi till sjöss. Åtminstone jag och Annica. Emil stannar hemma med mormor :-D
Ska bli skönt att komma iväg och inte behöva bry sig om nåt annat än att njuta så mycket som möjligt .

Återkommer i morgon.

Eftersom Stefan kör är det nog säkrast att jag skriver.
Och eftersom jag saknar körkort är det nog säkrast att han kör....
Därför gästbloggar jag här.
Och jag är förstås Annica, hustrun, frugan, regeringen, tanten... Kärt barn har många namn! ;-)
Vi är på väg ner till Stockholm där fullt program är inlanerat.
Fredag:
Jag (Annica) ska på galej med mamma på stadshuset.
Stefan och Emil skulle vilja gå och se Kenny Starfighter på bio. Men han är osäker på att han ska hitta dit och hem igen. Så det blir nog inget av det. Men är det någon därute som vill agera Stockholmsguide så anmäl er här!
Lördag:
Annica fyller år!!! Inte någon annan dag.... Fattar ni att han fick rabbla mitt personnummer högt för att komma på när jag fyllde år.... Karlar...
Vi ska åka på kryssning! NICE!!!!!!
God mat, gott att dricka, trevligt sällskap och massa tok att titta på.
Det ska bli så kul!
Söndag kommer vi iland igen.
Måndag styr vi åter kosan mot Timrå.
Vi har att göra!

Vad ska ni göra då?

Ytterligare en dag i tystnadens tecken.
Han är ju tyst som en mus grabbhalvan.
Vi har en till praktikant på firman nu. En tjej som går i samma klass som min.
Hon är väldigt framåt, lär sig kvickt och har dessutom en förmåga att ta egna initiativ. Min står bara med händerna efter sidan och tittar på.
Det här ska minsann den som har hand om det här på skolan få höra. Vi hade ett möte inför praktiken, där jag sa att jag gärna tar med mig praktikanter, men det ska vara nån som är intresserad. Nån som är villig att lära sig och framför allt, vill bli lärd. Annars kunde det lika gärna vara. För jag har inget som helst intresse av att åka runt med nån på högersidan som barlast. De från skolan höll med om mitt resonemang.
Och så skickar dom den här?
Hur tänkte dom då?

 Vy från Sandöbron. Höga Kustenbron i bakgrunden

Nåja, vädret har varit toppen idag med strålande sol. Vi fick en tur till Härnösand och lastade där 4 ton leksaker till Örebro på Alrico. Sen blev det lunch på Frasses och vidare tillbaka till Timrå.
Ingen direkt ansträngande dag.
Vi var tillbaka vid halv 2 och tog då en kopp. Men jag kände att där kunde vi ju inte sitta till 4, så då bestämde jag mig för att det minsann var dags för lite fordonsvård.
Allting blir extremt skitigt den här årstiden, så bilarna är definitivt i behov av lite stäning.
När jag sa det till praktikanten, fick jag en blick tillbaka som sa ungefär:"Va!"
Ja men varför ska inte det ingå i praktiken precis som vilket annat jobb som helst hos oss. Det ingår ju i vårt arbete att hålla efter grejorna. Under tyst protest putsade han i alla fall lite med en trasa och även fönstren fick sig en omgång.
Efter det tyckte jag att han lika gärna kunde gå hem. Jag ville inte se hans sura nuna resten av dagen.
Det är så synd att många undomar har den inställningen att "varför ska de göra nåt".
Jag tycker att om de nu ändå är med, så ska de väl vara glada om de får göra något.
Har jag fel då?

Bara en dag kvar nu, sen är det över.

Det kan ju inte hålla på och snöa nu inte.
Full snöstorm då jag ska till Östavall och lasta virke. Vilket sätt!
Nu gick det ju ganska bra ändå, eftersom jag är en så eminent chauför ;-)
Men det är faktiskt aldrig kul att dra iväg så långt då det är dåligt väder. Händer det nåt så kommer man hem så sent.
Nu är det ju bra ändå då jag har praktikant med som kan hjälpa till....HA HA HA
Jo han är ju just till snygg hjälp. En annan sak som jag är mycket brydd över, är att han aldrig ställer några frågor. Inte en enda fråga har han ställt sen han dök upp förra måndagen. Det vore väl ok om han kunde allt redan, men det har han då rakt inte visat. Jag fattar ingenting. Killen är ju inte blyg heller.
Upptäckte dessuton en annan sak idag.
Killen äter inte potatis!
Det är ju för tusan basföda för en svensk. Ungefär som ris för kineser.
32 ton virke blev det hur som helst på sågen i Östavall. Trodde nästan att jag skulle bli sjösjuk då vi styrde hemmåt. Det gungade och svajade å det grövsta hela vägen.
Scania....
Tillbaka på kontoret så vankades det tårta. Spiken hade blivit sötsugen och drog iväg på konsum för attköpa tårta. Han är bra att ha i närheten vår gode Spiken.

Vi har förresten börjat förbered inför min stundande 30-årsdag om 2 veckor.
I dag har Annica börjat göra i ordning kycklingen och frysa in den så länge.
Mycket kyckling blir det



Vad har ni haft för er idag då?

De har då sina egna sätt att se på saker dessa amerikaner.
Deras sätt eller inget sätt.
Sen om deras sätt bär käpprätt åt skogen, hör inte till saken. Bara det var på deras sätt.
Här har ni en liten film som ska föreställa att man gör narr av den svenska modellen.
Den som innebär att staten faktiskt har viss kontroll, och att alla kan få åtminstone den mest akuta och livsuppehållande sjukvåden. Utan ett otal försäkringsbevis i bakfickan.
Men en sak har de väl ändå fått ordentligt om bakfoten?
Är det där ett svenskt Ö?, så borde jag nog gå om grundskolan.
Typiskt amerikaner!


Kossan.se

...med farmor och faster Chrissi till stan.
De ska på bio minsann.
Japp!
Pettson och Findus.
Men jag tror inte riktigt att det var filmen som lockade mest för Emil. Nä, det var nog det faktum att de ska åka buss dit och tillbaka, samt att man får popcorn då man är på bio ;-)
Vi passar på att städa lite och sen åker vi till Birsta en sväng.
Annica ska nämligen få köpa sin födelsedagspresent.
Ja jag vet!
Tråkigt!
Men det är så, att hon vill ha en speciell sak, och jag är inte riktigt säker på vilken det är. Därför blir det så här.
Tanken var att jag skulle köpa biljetter åt henne.
Till Tina Turner på Globen den 20 april, men jag fick inte ledigt :-(
Så då får det bli nåt som jag vet att hon vill ha. Nåt som hon själv väljer för bästa resultat.
Och eftersom vi är borta på fredag, då hon egentligen fyller, så får vi passa på idag.

Vad har ni för er då?

Nu är vi äntligen hemma efter en hel dag i Svaleri.
Ja det heter så där Lotta bor.
Äntligen säger jag inte för att det på något sätt varit otrevligt, bara det att det är så skönt att komma hem och klä av sig då man har varit borta en hel dag.
Ja det blev ett sabla skottande där ute.
Jag for upp på jobbet vid halv 10 för att så sakta bege mig ut till Lotta. Det tar ju en stund att åka de 2 milen i 25 - 30 km/h.
Men då jag kom på jobbet så var "Madicken", en av Umeåchauförerna, där, och skulle som bäst börja flaka för att byta bil.
Kruxet var bara att han aldrig hade gjort det förut. Han har tidigare kört trailerdragare åt Milles, men nu har han blivit flyttad till att köra bytessväng på Gnarp.
Jag hade inte mage att bara lämna stackaren där, så jag hjälpte honom att flaka om. Det tog en stund eftersom ett av stödbenen inte var så samarbetsvilligt, men det avhjälpte en stunds bankande med en slägga.
Det blev klart och så skulle jag byta ut gafflarna på traktorn mot skopan
Hej och hå ja!
Vi använder ju gafflar till 99,5 % av tiden på jobbet och de rackans kopplingarna till hudrauliken vägrade att släppa. Jag slet som ett djur, och vips, så hade ytterligare en kvart sprungit iväg.
Till slut kom jag så på rull mot Svaleri.
Väl där, så mötte en överlycklig Emil upp med ett leende som sträckte sig från öra till öra. Lotta hade hämtat honom och Annica, då det hade blivit lite väl trångt i traktorn



Emil klättrade upp till mig i hytten och sen satte vi igång att flytta snö. Det blev många, många skopor. Det har snöat sanslöst mycket där ute i vinter, och för att hon ska slippa en sjö på tomten i vår, så hjälpte jag henne att flytta snöhögarna till mer lämplig terräng. Smältvattnet där ute har en förmåga att rinna in i ladugåren, så då är det ju bra om det blir så lite som möjligt.
Vi lade snön på sidan om den väg som leder in till fastigheten och det gick jättebra, ända tills....traktoreländet gled av och satt som berg i ena dikeskanten.
Attans!! (egentligen använde jag andra ord, men det kan ju finnas barn som läser)
Ut ur traktorn och skotta som en vilde för att få bort snön runt hjulen och minska motståndet då jag skulle försöka ta mig upp igen.
Det gick efter lite slit, och vi kunde fortsätta. Emil kände sig mätt på att åka traktor vid det laget och bestämde sig för att göra mamma och Lotta sällskap inne i stugvärmen.
I 2 timmar bar jag snö från gården och la den ute längs vägen. Flyttade säkert 50 m3 snö innan det var färdigt, plus att jag försökte skrapa längs vägen samt inne på gårdsplanen. Det var så nedrans halt där.
När jag hade gjort vad jag kunde med traktorn, fick jag fortsätta med spade, för att det inte skulle se allt för jävligt ut och för att det blir såna kanter då man använder stor maskin.
Vid 14 tiden vände jag tillbaks mot jobbet för att lämna traktorn och hämta min bil. Sen åkte jag tillbaka till Lotta där tjejerna hade gjort middag medans jag var borta. Det satt fint kan jag lova.
Tårtan som Annica hade bakat satt som en smäck den med. Mmmm!

Vad har ni haft för er idag då?

Ja jag har då ingen annan förklaring.
Som småbarnsförälder blir det ju liksom ofta så, att man sitter med lillen och tittar på detta gudabenådade barnprogram.
Men under ytan döljer sig en hemlighet.
Under de år som Emil har sett på SVTs Bolibompa, så har många programledare kommit och gått. Men det är nästan uteslutande bland den kvinliga delen av personalen som det har varit ruljans.
Varför då? undrar ni säkert.
JO, de blir ju på tjocken varenda en. Allihopa!
En efter en växer magarna på dem fram undan för undan, program efter program. Och vips, så blir de utbytta mot en utan stor mage.
Det kan knappast vara en ren tillfällighet?
Det måste finnas en tvättäkta och helt oemotståndlig "bock" som smyger runt bland kulisserna i Bolibompastudion.

  

Är det en planerad kampanj av befolkningsfrämjandet, att i så tidig ålder som möjligt, sätta griller i huvudena på de små. 
Att redan som blöjtultande tvååringar få en bild av att livet går ut på att avla fram småvildar, som klottrar i tunnelbanor och kastar snöbollar på gatlyktorna?
SVT är ju en statlig verksamhet. Klart som korvspad att ingenting görs utan nogrann planering och djupgående analyser.

Eller finns det en enklare förklaring?
Har "Kenny Starfighter" fått alla kvinnliga programledare som nån sorts dyrkande groupies, eller är det "Häxan Surtant" som blandat nån magisk lustdryck åt "Kent Agent". Med dom brillorna är det nog enda sättet för honom att få nåt.

Har Bolibompadraken fått alla kvinnliga programledares hjärtan i brand, eller är det bara så, att de har sett det enda cencurerade avsnittet av "Evas funkarprogram? Det om blommor och bin i Vitabergsparken.

Jaha...så var man bortgjord. Igen!
Satt och kikade i lite bloggar, och i en, så står det att bloggaren ska se Doobido i kväll.
Jag utbrister till Annica, som står i köket:
"Det är Doobido i kväll"
"Ja...det är det ju varje fredag"
Snopet.
Jag som trodde att det började nu. Gillar det programmet. Inte för att det är nån speciellt fantastiskt upplagd programide, utan för att det är mysigt bara. Bra artister som roar sig i nån sorts gemytlig tillställning. Lite lagomt liksom :-D
Nåja. Vi får se vad som blir på burken ikväll. Om det blir nåt.
Vi kanske hittar på nåt annat. Man vet aldrig så noga ;-)

Emil tassar på tå här hemma av förväntan inför morondagen. Han ska ju åka traktor med pappa och skotta snö. Jätteroligt!
Just nu sitter han och äter mammas hemmagjorda blåbärs mousse ur ett glas. Annica har gjort tårta att ta med till Lotta i morgon. Vi ska fira lite att hon äntligen fått överta hela lånet på huset :-)

Ha en bra kväll alla bloggers.

Det är fasligt va veckorna går fort.
Snart är det vår, sen sommar, semester, höst och sen vinter igen.
Men man får glädjas åt de små sakerna, och det är ju bl a att det är fredag. Helg och ledigt.
Får se vad det blir i helgen.
En sak vet jag i alla fall.
I morgon ska jag låna traktorn på jobbet och hjälpa Lotta med snön som ramlat från taket. Den blockerar allt där, så hon kommer knappt ur huset, och ännu mindre in i ladan.
Bara ett par timmar kvar nu...undra om jag har nån kall öl på kylning hemma?

Vad ska ni göra i helgen då?

Nu ska jag berätt för er om ett litet projekt jag har jobbat med ett tag.
Eller...ett tag var väl kanske en underdrift.
I själva verket har jag arbetat med att sjösätta detta i snart 5 år, men nu är det äntligen igång.

Vad är det då jag pratar om?
Jo.
Som de som följer min blogg vet vid det här laget, sitter jag i styrelsen för Timrå IK Supporterklubb.
Det är inget nytt för mig, men jag har haft ett uppehåll från arbete i föreningen sedan Emil var 2 år. Innan det arbetade jag i och kring klubben i närmare 10 år.
Inför den här säsongen fick jag en förfrågan igen, och bestämde mig för att ställa upp. Visserligen bara som suppleant i styrelsen, men vi tar inte så hårt på possitionerna, utan alla arbetar för föreningen. Punkt slut.
Hur som helst, så bestämde jag mig även för att återuppliva detta projekt.
Det handlar i stora drag om att organisera landets supporterklubbar, i en gemensam organisation. Det handlar naturligtvis inte om att vi alla ska hålla på samma lag ;-) utan helt enkelt att vi ska samla oss under ett organ som ska ha övergripande makt att kunna agera i supporterklubbarnas gemensamma intressen.
T ex kunna vara Supporterklubbarnas röst gentemot Hockeyligan och de enskilda föreningarna.
Hit ska en förening kunna vända sig om de t ex blivit illa behandlade av personal på en arena.Om de har fått orättvist bemötande i anslutning till resor eller i andra situationer.
tanken är att Supporterklubbarna ska kunna bli en faktor med stark röst i hockeysverige. Som det är idag, arbetar varje förening enbart gentemot sin egen hockeyklubb, och får sällan tillfälle att kunna påverka regler och annat som faktiskt gör ingrepp i respektive förenings verksamhet.
Alla beslut rörande säkerhet, resor och andra supporterärenden, tas idag över föreningarnas huvuden
Men med den nya organisationen är det meningen att supportrar ska finnas med i alla beslut som rör deras egen verksamhet.
Vi vill på varje sätt förhindra att det blir som i fotbollen, där supporterklubbarna måste vara med och betala för säkerhetsarrangemangen. Trots att det sällan är deras medlemmar som ställer till oredan.

Det är i korthet mitt lilla projekt.
Gensvaret från övriga supporterklubbar i Elitserien har varit överväldigande, så förhoppningsvis kommer vi igång med uppbyggnaden av organisationen så fort finalerna är färdigspelade.

Besiktningen gick ju som en dans den.
Inga bekymmer alls, men det ska det väl heller inte vara på en 3 år gammal bil?
Sen blev det shoppingrunda i Birsta och till sist klippning hos Christer, min frisör. Så nu är man nystylad och fin...he he he.
Vi tänkte ta en tur till min mormor sen också, om bara arbetsteraputen ville dyka upp och göra det hon ska, så att vi kommer iväg. Var länge sen vi var dit och hälsade på nu.
I kväll får vi se vad det blir. Kan bli semifinal hockey. Vet inte riktigt än.

I dag har jag lite att stå i.
De stora grejorna är

- Bilbesikting
- Hårklippning

Men dessutom ska jag försöka hinna med

- Fixa nya arbetshandskar. De vi får på jobbet är värdelösa, så jag föredrar att köpa egna för bästa skudd.
- Köpa nya solglasögon. Jobbigt att köra utan nu i den starka vårsolen
- Handla på maxi
- Fixa Annicas födelsedagspresent. He he he...
- Skriva till samtliga av Elitseriens supporterklubbar, och försöka komma på ett datum för att sparka igång den nya organisationen.

Det är säkert nåt mer som jag har glömt.
Som ni ser så lär jag nog kunna få den här dagen att gå utan större problem.

Vad ska ni göra i dag då?

Solen behåller sitt fasta grepp över Västernorrland.
Har haft ett strålande väder på min tur norrut idag, men tyvärr inga solglasögon Hmmm...
Berättade ju i går att jag skulle ha en lugn dag i dag, och den började i alla fall så.
Jag och min paktikant, som fortfarande inte säger ett knyst annat än på tilltal, hämtade på järnvägen och rullade norrut.
På väg uppöver fick vi vta av mötande chauför, att han skulle lasta 36 ton masonit i Rundvik, som vi sen skulle lossa i Sandö på vägen ner.
Inga bekymer...trodde jag.
Vi fick byte ganska sent, eftersom Umeåkillen bestämt sig för att äta innan han lämnade Nordmaling, istället för att gå ner till Ö-vik och möta upp.
Eftersom vi sträckkört, så tog vi en snabb lunch på Örnen, innan vi fortsatte ner till Sandö.
Meningen var att vi efter lossningen, skulle gå ner på Tunadal och lasta papper till Hissingsbacka.
På väg ut ur Ö-vik, ringde jag till räddningsskolan på Sandö, som skulle ha lasten, och varskodde att vi var på G.
Fick till svara att traktorn skulle kunna vara på plats först kl 13.30. Hmmm...nu blev det knivigt.
Lossning 13.30, en timmes tid för det, och sen ytterligare en timme ner till Sundsvall, lastning på Tunadal och hinna vara på spåret i tid före avgång. Hårfint det.
Ringde för säkerhets skull chefen och varskodde om läget.
Bra precis 13.00 rullade vi in genom grindarna på Sandö, och vad möter vi då i grindhålet? Jo...traktorn.
Hejdade honom och sa till honom att vända, för nu var det minsan jobb på gång.



Efter vissa protetster om att han hade ett ärende, fick jag med mig honom och jkörde in till godsmottagningen.
Där lossade han först hela bilen, och lyfte av 4 buntar från trailern.
"Nu får du följa med mig till övningsfältet, så ska resten av där"
VA???
Lossade han vikten från bilen, och begär sen att jag ska släpa med mig 15 ton i trailern över ett isigt övningsområde?
Ja det kunde man ju ge sig på. Vilken fårskalle!
Efter mycket om och men, en undanflyende brandbil, en ihopvikning i isig kurva och en halsbrytande manöver för att vända, blev vi till slut av med resten och kunde komma iväg mot Tunadal.



Precis då vi kom ut till E4 an, ringde chefen, och sa att vi inte behövde stressa, för han skickade ner Peter för att lasta istället.
Dags att kläcka ur sig det då!
Resten av dagen blev lugn och fin. Blev en kopp kaffe i solskenet då vi kom tillbaka till kontoret. Satt fint det :-D

När jag kom hem så visade Annica mig en annons ur dagens tidning.
Komunen bjöd in till tankesmedja med kreativ inriktning i lögdö bruk.
Tanken vara att folk med ideér skulle få chansen att lägga fram dem inför myndighet och näringsidkare.
Då jag är en sån som har tusen ideér på företagsamhet och allt möjligt annat, men inga som helst intentioner på att genomföra dem själv, åkte jag helt enkelt dit och lade fram dem.
Det blev succé!
Komunen har fått pengar från EU:s strukturfond, för att uppmuntra nyföretagande, nätverksbildning och marknadsföring av lokala tjänster och varor. Projektet ska vara i 3 år och det här var startpunkten.
Ett 40-tal småföretagare var samlade, och så jag :-D
Lade fram en del funderingar jag har i bakhuvudet. Bl a om hur man skulle kunna få förbipasserande på E4 an att svänga av och kanske få upp ögonen för vad Timrå har att erbjuda.
Nu ska jag vara nätverkets ide spruta tydligen ;-)
Tänk...allt det för att frugan såg en annons.

En svängig dag minst sagt.

Precis som det står. Här kan just du skriva om vad som helst.
- Spy galla över din irriterande granne
- Släpp ut dina mörkaste tankar om dem som kallar sig närstående enligt dem själva, fast du i själva verket inte står ut  med dem
- Skäll ut chefen efter noter, här, där han som tur är inte hör dig.

Ja kort sagt vad ni vill. Passa på att skriva om allt dynga som bara väntas på att släppas ut.

Jag skulle egentligen vilja ha denna post som en fast "sideboard" i min layout på bloggen. Men jag har inte en susning om hur man gör. Nån som kan tänka sig att ge det ett försök?

I dag skulle ni varit med.
Lovar att ni knappast skulle ha ångrat det :-D
Jag har varit på en tur i Jämtland idag.
Först upp längs med Indalsälven och dess underbara vyer, till Bispgården för att lossa på Z-lyften.
Vidare genom skogen ner till Sörbygden, via Ragunda och Kälarne. Även det en helt fantastisk väg att åka, då solen skinner från en klar himmel, och allt annat känns rent allmänt bra.
Kort och gott en sån dag då det är underbart att vara trucker.
Då man får njuta av vidderna i strålande solsken och torra fina vägar att ratta på.
Mmmm....



Praktikanten har gjort ett lyft idag.
Han har faktiskt pratat lite, även om det fortfarande mest är "ja" och "nej" på frågor jag ställer eller annat jag säger.
Men det är i alla fall ett fall framåt från gårdagen. :-D

I morgon ska jag köra Umeåbyte från järnvägen.
Det innebär i praktiken, att man hämtar flak och trailer på järnvägen, och sen rullar man norrut tills mötande bil från Umeå dyker upp.
Det brukar bli byte i Nordmaling, hur sena vi än är här nerifrån. är tåget sent hit, ja då slänger trafikledaren i Umeå bara åt den chufören några extra utkörningar. Så det blir alltid vi som får köra långt och sen stressa för att hinna ner i tid till järnvägen igen.
Vi är ganska less på det allihopa på jobbet.
Annars är det ju rena rama pensionärskörningen, då det sällan är mer ansträngande än att växla och styra. ;-)

Vad har ni haft för er i dag då?

...i Jönköping, där mitt Timrå möter ...det där andra laget...i en direkt avgörande match om vilket lag som ska få spela kvartsfinal.
Spännande!
Hittils är det 0-0, men ..det andra laget...har ett väldigt överläge i skottstatistiken tyvärr.
Jag hoppas verkligen att morgondagen blir mer händelserik än dagen idag.
Fick lasta så småningom på Tunadal, men självklart fick jag vänta över lunchen.
Dessutom lyckades truckföraren köra in i släpet då han lastade, så att underkörningsskyddet blev kvaddat.
Pappersjobb åt herr Jalonen. Tack för det. :-(

I morgon har jag Karlstadsbilen.
Vet att det är lite att lasta, men jag kan kanske få några fler utkörningar, så att jag får åtminstone en chans att visa praktikanten vad det är meningen att vi ska göra.

I kväll ska jag försöka hålla mig vaken för att se "Ballar av stål" .
Verkar vara ett progrem med min typ av humor ;-)
Ha en bra kväll allihopa.

Hej alla glada bloggare.
I dag är det måndag och då ska man ju jobba...ja just det.
I morse fck jag visserligen lite att gör i och med att jag hämtade ett flak och en trailer på järnvägen. Lossade alltihop på terminalen, och sen hjälpte jag till att få på Ö-viksstycket på det åket.
Efter det fick jag sätta mig med en kaffekopp en stund, tills min bil var klar på verkstan. Det var nåt vingel med flaket, så de hade in det för åtgärd.
I samma veva som jag fick tillbaka bilen, kom praktikanten som jag ska ha med den här veckan och nästa.
Han skulle till läkaren här på morgonen, och var därför en aning sen.
Men jisses vilken trist människa. Jag tror inte han har sagt mer än några få ord sen han kom. Blir långa 2 veckor det här.

Nu sitter vi på Tunadal och väntar på lass...som vanligt.
Hoppa bara att vi hinner få lasten innan de går på lunch här kl 11. Känns ju så meningslöst att man skyndade sig hit då.

Vad gör ni idag då?

I kväll lider jag.
Jag lider som Timråsupporter.
Jag lider som hockeyälskare.
Jag leder med...Mikko Lehtonen.

Mitt Timrå mötte ju som bekant HV71 i kvartsfinal nr 6.
Det började ju förbaskat bra med 2-0 i den första perioden, men i den tredje brakade allt.
HV kom ut efter paus och drog på i ett ursinnigt tempo. Det ville sig inte bättre än att det blev 2-2 efter full tid, och då vidtog förlängning som HV vann.
Att jag lider som Timråsupporter är väl därmed uppenbart.
Hockeyälskare då?
Jo, jag brukar kunna ta det mesta med en klackspark, och förlusten i kväll var helt och hållet Timrås eget fel. De stod inte upp för sig i 60 minuter som krävs.
Men det tråkigaste i denna match var den rent ut sagt bedrövliga domarnivån.
Vinnerborg hade noll koll på vad som hände där ute, och det var ren och skär tur att ingen blev allvarligt skadad.
HV spelade på gränsen hela matchen, och fick vid flera tillfällen betala för det med utvisningar.
Men de grövsta synderna missade domaren helt och hållet.
Jag tänker ta upp två situationer.
Timrås Pyörälä forcheckar högt i banan mot en HV spelare som befinner sig till vänser om Liv i HV mälet. Då han passerar målgården, sträcker Liv frma klubban och Pyörälä styper, glider och hamnar ivägen för Hvbacken som i sin tur ramlar.
Bad händer?
Jo, Pyörälä åker ut 2 minuter för en tripping.
Hallå! Det var väl för fan inte han som fälde nån med flit.
Nästa situation.
Johan Andersson i Timrå jobbar hem efter vänsterkanten. Bakom honom smyger en HV spelare upp och tar tag runt nacken, river omkull honom och drar i samma veva av honom hjälmen. Bara tur att han inte slår huvudet i isen då han faller.
Såna här saker gör ont i själen, oavsett vem som utför eller blir drabbad.
Det är sånt som en domare som varit med i så många år, inte får missa. det var ju dessutom knappast nåt som skedde utanför spelet, utan mitt i blickfånget för domare Vinnerborg.
Trist.
Och så stackars Lehtonen.
I förlängningen skulle han påbörja ett anfall från egen zon. han tar fart bakom mål och ska framåt i banan. Precis i skäret då han passerar målet, släpper skenan ifrån skridskon. Har ni hört va? Hela skenan släppte bara.
Han faller ju som bambi på hal is och tappar pucken. Den snodde en HV spelare och i densituationen gjorde HV avgörande 2-3 :-(

BLÄÄÄÄ....

Ja jag vet!
Jag har varit usel på uppdateringarna här ett tag.
Men det blir så ibland. Vad ska man liksom skriva om ifall inget intressant har hänt?
Visst, det finns det ju massor av bloggare som gör. Och som dessutom tjänar grova pengar på att skriva om absolut ingenting. Men det kan de pyssla bäst de vill med.
I dag är det i alla fall hockey.
Kvartsfinal 6 i bäst av 7.
Timrå har matchboll då man leder med 3-2 i matchserien.
Jag hoppas verkligen att de kan knyta ihop säcken idag, så att vi kan se fram emot en härlig serie med matcher mot Färjestad sen. Jag tror i alla fall att det blir dom. Har svårt att tro nåt annat.

Vad gör ni idag då?

Men jag tror ju inte på sånt, så det skiter väl jag i.
Det är fredag...punkt slut.
Har en lugn dag i dag.
Har visserligen lossat ett helt åk med stycke från Borås på morgonen, men det är nog allt också.
Är sanslöst lugnt idag och jag har ingenting att lasta än så länge. Trist!
Det är verkligen inte bra att det är så här lite gods. Det borde ha börja vänt nu efter vad som normalt är en lugn period efter nyår. Men det är trögt. Riktigt trögt. :-(
Det är inte utan att vi böjar fundera på jobbet om när de första varslen ska dyka upp. Jag har väl visserligen mitt på det torra, men det är ju lika tråkigt oavsett vem som åker.

I helgen är det lite pyssel att stå i. Förutom hockeyn i morgon, så är det dags att börja ordna inför festen om tre veckor. Emil ska på kalas i morgon och sen på söndag har jag lovat Lotta att hjälpa henne med snön.
Man lär nog få den här helgen att gå utan att a tråkigt.

Vad ska ni göra i helgen då?.

...för att Timrå ska avancera till semi.
Men jag misstänker att den segern inte kan räknas med i kväll, då det är match i Jönköping igen.
Är nog inte sannolikt att grabbarna skulle vinna 2 matcher i rad där nere.
Gårdagens seger var ju en bragd i sig, då HV hade ett stadigt grepp om matchen rent spelmässigt. Men Magnus Åkerlund, som förövrigt gjorde slutspelsdebut, var en gigant mellan stolparna och räddade 43 av 44 skott.
Mäktigt!
Timrås segermål kom i sudden och det var poängkungen MIkka Pyörälä som satte dit det.
Nu står det 3 - 1 till Timrå i en matchserie där det gäller att vara först till 4 segrar. Bara en kvar med andra ord.

Vi vann!!!

...att vi har så dåligt med pulver i bilarna.
Nån annan förklaring har jag inte då man blir omkörd av en sån här ;-)

Den här veckan är det då verkligen fullt upp.
Måndags - hockey
Tisdags - föräldramöte
Onsdag - utbildning efter jobbet, sen hockey på TV
Torsdag - hockey på TV
Fredag - hmm...kanske är tomt då
Lördag - hockey på Eon
Söndag - vila

Ingen risk att man nickar till i onödan här inte.

I dag har det varit en massa åkande bara.
Först hämtade jag en trailer och ett flak på järnvägen i mors.
Sen lossade jag stycket i flaket, fyllde upp det med storsäckar från Spikens vagn, och rullade sen norrut mot Omne.
30 ton bageriprodukter blev jag av med där.
Ganska trevlig tur ut till Polarbageriet faktiskt, men det tar sån tid att bli loss där. De håller som bäst på med en stor utbyggnation, så det är en smula rörigt där.
Nu sitter jag på matvraket i Älandsbro och ska väl äntligen få nåt i magen.
Är vrålhungrig!

Den här dagen blev ju inte mycket att hetsa upp sig över.
Lite att göra på jobbet, och en helvetes massa snö.
Usch!
Det verkar som att eländet ska fortsätta långt in i natt.

Jag har dock nåt roligt att förmedla.

Lördagen den 4 april, har jag öppet hus på min 30-årsdag.
Den som känner sig manad är varmt välkommen att titta förbi.
Vi kommer att vara i kvarterslokalen på Vårgatan 17 här i Timrå.
Jag bjuder på en lätt buffé, så det enda nån behöver ta med sig är ett glatt humör.

Välkomna

Så, då var det ute att man fyller "gubbe" snart ;-)
Men vi ska ju alla den vägen vandra, så det kom ju inte som någon överaskning direkt.

Gissa vad jag gör?
Japp, sitter på Tunadal.
Jag fattar inte riktigt hur dom driver det här stället.
De vet ju vad de har för transporter bokade redan på morgonen, så varför plockar de bara inte fram lassen eftersom?
Nädå, de ska vänta tills bilen står ute på planen innan de börjar leta reda på alla rullar som ska med.
Sjukt!
Nåja, inte mycket annat att göra, än att luta sig tillbaka och lyssna på radion.

Var förresten ännu en avåkning på vägen hit.
Vad är det med folk?
Har de redan svidat om till sommarludd på bilarna?
Hallå!
Det är vinter!
Snöar det så får man anpassa hatigheten. Ska det vara så svårt?

Tillbaks på jobbet efter lite ledigt.
Men...jag hade nog kunnat vara hemma ett par dagar till jag. Speciellt eftersom det snöar som en tokig idag. Jag har redan kört fast en gång, och fått stått i kö vid 2 avåkningar på motorvägen.
Suck!
Nu ska jag åka ner på Tunadal och se om de har nåt papperslass åt mig där. Skulle visst finnas 29 ton till Pålsboda.
Ska bara sopa av lastytorna först.
Vi ses senare.

Hej hej på er.
Nu är jag tillbaka på hemmaplan igen efter en mycket trevlig helg hos svärmor i Stockholm.
Men det är trots allt alltid lika skönt att komma hem till sitt, efter att ha varit borta några dagar.
I går kväll gjorde vi nåt som var skoj jag och Annica.
Vi åkte till Skå, och såg på hockey.
Det var Mikaelas sambo, Christoffer, som spelade kvalmatch med sitt Skå IK mot Nynäshamn.
Tyvärr blev det förlust i slutändan för Skå, vilket jag kan förstå med den ..hmmm...annorlunda coachning som deras tränare hade för sig.
I den tredje perioden bänkade han den enda kedja som skapade nåt och som var ett ständigt orosmoment för motståndarna. Då gick det ju också som det gick sen.
Christoffer var en av ljuspunkterna i matchen och kan bli en riktigt bra spelare, bara han slipper iväg från Skå och får komma till en klubb som är seriös.
Tyvärr fick han en puck i ansiktet i den tredje perioden, och fick tillbringa natten på sjukhus för omplåstring.
Nu var det väl ingen större fara med honom, men han är nog inte så fager idag ;-)
Det var i alla fall riktigt skoj att äntligen få träffa Mikaela ochäven att se Christoffer spela. jag hoppas verkligen att vi ses snart igen
Hemresan gick toppen, förutom att vägen var tokslaskig. Det går ju åt så förbaskat mycket spolarvätska då.

Nu ska jag strax iväg på hockey igen, men det är några divisioner högre den här gången.
SM kvartsfinal 3 mellan Timrå och H(i)V71. Håll tummarna nu.

Eftersom det nu inte blev nåt fika med Mikaela och Christoffer i går, så har vi blivit inbjudna till Christoffers hockeymatch ikväll istället.
Ska bli skoj att se honom spela.
Av det jag har sett, så är han en spelare helt i min smak. En som ger allt på planen, oavsett om det bär eller brister. En kämpe kort och gott.
Men det blir i kväll det.
Nu hart lillen ätit lunch, och vi ska ut och åka lite.

Ha en bra dag allihopa.

God morgon alla glada.
Sista dagen i huvudstaden för vår del...för den här gången.
Varje gång jag är här nere, så råkar jag ut för något, som får mig att fundera lite över hur storstaden påverkar människan. Nu ska jag natrligtvis inte dra alla över en kam, men ibland undrar man ju.
I går var jag ju på Andy´s med Emil.
Han härjade hejvilt och lyckades till och med nästla sig in på ett kalas som nån unge hade där.
Otroligt!
Hur som helst, så var det en mamma där som sprang runt med en videokamera och filmade sin dotter hela tiden. Dottern var väl i Emils ålder, och mamman i fråga släppte henne inte en sekund med sökaren.
Men jag irriterade mig mer och mer på hur hon uppträdde.
Andy´s är ju ett lekparadis för barn mellan 1 och 12 år, men den här kvinnan hade nog fått för sig att det var ett paradis endast för hennes dotter.
Hon knuffade undan ungar som råkad komma i bild, eller som på nåt annat sätt var ivägen. Jag hörde henne vid två tillfällen säga till andra barn att flytta på sig, för hon filmade minsan.
Men sen kom det som gjorde bägaren överfull.
De har tre eller fyra studsmattor efter ena väggen på lokalen, och precis vid en av dessa, hade jag slagit mig ned.
För att inte barnen ska krocka och göra illa sig, sitter det stora anslag om att man inte få väga mer än 80 kg och att bara en person får hoppa åt gången.
Men där kom så denna mamma med dotter och videokamera. Just då var alla studsmattor upptagna av glada hoppande barn. Då säger denna uppblåsta kvinna till flickan som hoppar på den ena:
"Nu får du kliva ner, för nu ska min dotter hoppa så att jag kan filma henne"
Men se då kunde jag inte hålla tyst längre.
Jag reste mig upp, gick fam till kvinnan och knackade henne på axeln.
Sen sa jag en del väl valda ord som knappast lämpade sig i barnöron, om hur man som vuxen människa nog borde visa gott föredöme för sina, och andras barn, om hur man måste vänta på sin tur, och även uppföra sig rent allmänt i folksamlingar.
Hon såg livrädd ut och trodde nog att jag vandrat ner från de djupa skogarna i norr för att förmana just henne.
Hon pep i alla fall iväg som en avlöning, och då höre jag hur hela saran av folk i närheten började skratta och spontant applådera.
Jaha ja, så hade då herr Jalonen visat upp sig för halva Sickla Köpcentrum också.

Nästa incident som fick mig att fundera över Stockhlmarnas mentala hälsa, inträffade även den med en av dessa studsmattor.
Rätt som det var se jag i ögonvrån hur en onormalt stor gestalt rör sig innanför skyddsnätet.
Där har då en man i medelåldern, stor och kraftig och med en matchvikt på närmare 100 kilo skulle jag tro, äntrat en av studsmattorna och hoppar nu med full kraft upp och ner. Hade en unge råkat beträda mattan i samma ögonblick, så hade denne med all säkerhet fått sig en luftfärd fullt i stil med den häftigast atraktionen på ett tivoli.
Där sitter det då ENORMA anslag som säger "Max 80 kg" överallt kring dessa mattor.
Endera var karln en komplett idiot, eller så led han av svår Dyslexi. Jag tor mer på det första alternativet, då hans fru/sambo/flickvän/pojkvän (inte så lätt att veta i dagens läge) stod med 2 barn på sidan om och hejade på honom.
Han blev dock ganska spak då en ur personalen med ganska barsk röst sa åt honom att omedelbart kliva ner.

Så ni förstår knske att en enkel Norrläning som mig, får en hel del att fundera över då man upptäcker sånt beteende i det som ändå ska vara Sveriges mest framstående landsdel....nåja, det kan man ju diskutera.

På Andy´s i Sickla och sonen leker för fullt.
Just nu är han....ehhh...ingen aning.
Det är smockfullt både i köpcentrat och här på leklandet.
Men som vanligt hade vi äcklig tur med parkering, precis utanför dörren. Och då vi kom in var det först fullt, men prcis då en mycket irriterad man med 3 barn före mig i kön, lämnat sin plats, gick en familj med 2 barn. Perfekt!
Så nu sitter jag här och försöker stänga ute den OTROLIGA ljudvolym som en mindre armé av ungar kan utveckla.
Gör mig gärna sällakap om ni har lust :-D

Jisses va jag sov tungt i natt.
Men det ska man väl kanske göra efter en dag som igår?
Just nu sitter vi allihop och tittar på Pettson & Findus. Emil fick en film av mormor när vi kom igår, så nu ska den naturligtvis tittas på också.
I dag ska vi ut på lite äventyr här nere.
Först ska vi iväg på Brisak ute i Gustavsberg när de öppnar vid 10. De har ju så mycket krafs där, så nåt ska vi väl kunna hitta.
Sen bär det iväg in till Sickla.
Emil ska få leka av sig på Andy´s ett slag, så kan vi passa på att ta en kaffe samtidigt. Dessutom kan ju Annica och Agneta springa runt där i Sickla köpcentrum medans jag sitter i lugn och ro kvar på Andy´s. Blir toppen det.
Är det nån som känner sig manad så är det ju bara att titta förbi och säga hej :-D
Hoppas ju att Mikaela och Christoffer ska kika dit en sväng.
Planen är i alla fall så.
Sen får vi se hur dagen artar sig. Det är ganska skönt att inte ha nåt speciellt inplanerat. Oftast är det ju fullspäckat schema då vi är här nere, men den här gången ska vi bara göra det som faller oss in.

Vad har ni för er i helgen då?

Jaha ja.
Jag fick mig en utmaning av Blondiie i går.
Normalt är jag usel på att svara på dessa, men den stackaren blev tröstlös då jag inte gjorde det, så ett undantag får jag väl göra.

Fyra TVprogram jag brukar se
-Greys anatomy
-Flashpoint
-Hockeykväll
-Nyheter

Fyra saker jag gjorde i går
- Såg Timrå sopa mattan med H(i)V71
- Vallade lillen på Barnes hus
- Damsög hemma
- Rakade mig

Fyra saker jag längtar till
- Sommaren
- Min 30-årsfest ( tills den är över ;-) )
- Timrås första SM-guld
- Den dag då mina siffror kommer upp i Lotto-rutan

Fyra saker som står på min önskelista
- För mycket pengar för plånboken
- En hiss
- Ett SM-guld
- Att Annica får sin efterlängtade operation

Fyra saker jag tycker om att göra
- Se på hockey
- Ha hämningslös ... med min fru
- Härja med lillen
- Umgås med familj och vänner

Fyra saker jag avskyr
- Pedofiler
- Knark
- Allmän jävla dumhet
- Folk som vägrar inse då de har fel

Fyra saker jag åt i går
- Bröd
- Kött
- Bulla
- Potatis

Fyra bloggare jag utmanar
- Mikaela
- Tess
- Lenitha
- Ulrika

Är nu på plats hos svärmor i Stockholm.
Resan gick fint och helt utan överaskningar. Ja förutom det att lillen satt som ett ljus i baksätet då.
Men den här dagen har ju varit lite mer än bara bilåkande.
Vi började i morse med att ränna runt hemma för att förvissa oss om att vi inte hade glömt något.
Vid halv tio slog vi igen dörren efter oss, för att börja arbeta oss mot Stockholm.
Först på agendan var ett stopp hos Bea för att lämna en liten present till hennes dotter som varit lite krasslig.
Därefter dök vi in en sväng hos morfar som fyller år i dag, och lämnade ännu en present.
Vi hade köpt en ooootroligt nödvändig present åt honom. Lyse och ringklocka till rullatorn. :-D
Innan vi ens hade åkt därifrån, så hade han börjat montera prylarna på "Rulle". Alltid roligt då presenter blir uppskattade
Efter det var det dags att stanna till hos Jessica som är uppe på besök med sin lilla pojke. Han är ju bara någon måmad gammal, så det var riktigt kul att få träffa honom. Annica ska förresten bli gudmor åt honom.
Efter kramkalas där så styrde vi så söderut...med  en knorr.
Vi stannade till på Max i Birsta för att få i oss lite lunh, för att sen kunna åka raka spåret. Just som vi satt där, kom vi på att vi glömt dongeln, eller vad det nu heter, till mobila internet. Den kan vi ju inte vara utan, så det var bara att åka hem efter den. Tur att vi inte kom på det i Söderhamn eller nåt ;-)
Sen gick det av bara farten, och jag tror bara jag växade ner från femmans växel vid ett par tillfällen på hela vägen ner. Smidigt.
Nu ska vi ta oss en kopp java och se på Så ska det låta med svärmor.
I morgon blir det ev ett roligt möte med bloggbekantskaper i Sickla. Hoppa hoppas...
Ha en riktigt härlig helg allihopa, så hörs vi.

...en endaste dag utan att det knyter sig på jobbet.
Läste lokaltidningens hemsida förut, och vad hittade jag då?
Jo...



Lastbil blockerade körfält i morgontrafiken

Hi hi hi...det är Milles Åkeri det ;-)

I dag har det varit en riktig slappardag för familjen Jalonen.
Vi var ju barnlediga i natt, så i morse blev det sovmorgon och lite mysfrukost.
Mmm...nybakta chiabattas.
Vi hämtade Emil hos brorsan vid halv 11 och sen åkta vi till Omma och Offa för en fika och så att de fick träffa lillen. De blir ju så glada då han kommer.
Resten av dagen har vi bara trallat på här hemma. Annica har svängt ihop lite bullar och en butterkaka, och jag har damsugit, men det är också det enda vettiga som varit i dag.

I kväll är det hockey som gäller.
Första matchserien i kampen om SM-guldet 2009.
Timrå möter H(i)V71 i kavrten och jag är övertygad om att det blir en härlig matchserie oavsett vilka som tar hem slutsegern.
Spännande, spännande...
Ska väl snart börja dra mig mot "Proppskåpet´. Bara att kränga på sig matchtröjan och värma upp stämbanden.
Det är ju det här hela säsogen har gått ut på.
SLUTSPEL!!
Ha en trevlig kväll allihopa och håll i alla fall en liten tumme för Timrå

Sickna jäkla divighetsfasoner.
Ok, jag kan ta att de här stora bloggarna som har tusentals besökare varje dag, inte hinner med att svara på alla kommentarer.
Det vimlar ju av sådana liknande, "Hej, titta gärna in på min blogg" eller "Hejsan, jag gillar din blogg. Titta gärna in på min"
Men då någon skriver och ställer en direkt riktad fråga, med korrekt stavning, väl formulerat och artigt, så tycker då jag att det är oförskämt att inte svara.
Två ggr har jag ställt, inte helt orelevanta, frågor till Charlotte Perrelli i hennes blogg.

 Bild tagen från Wikipedia

Inte för att jag är nåt stort fan till henne, men det var två frågor som handlade om dels det hon skrev då, och dels nåt som hon har stor sakkunskap i.
Är jag då fånig som tycker att det är dålig stil av henne att inte svara? Varför har man överhuvud taget en blogg om man inte bryr sig ett dugg om de som läser den?
Till saken hör även att jag varit in och frågat henne om just detta i hennes blogg, men även då blivit utan svar.
Är alla kändisar bara uppblåsta, mediakåta divor?
Jag vet inte.
 You tell me!

He he he...nu tänkte inte jag jobba mer den här veckan :-D
Näpp!
Har tagit ledigt ända till på tisdag. Sååå skönt!
Tänkte att när det nu ändå är sportlov, så kan man väl vara hemma lite med lillen. Han ser ju knappt pappa på veckorna annars. Dessutom är det ju ganska lite barn på dagis just nu. Då kan det vara roligare att hitta på lite skoj med mammsen och pappsen några dagar.

Måste få komplettera dagens bravader med en lite lustig händelse.
Vid morgon kaffet i förmiddags, satt vi och pratade lite allmänt om allt och inget. Vi kom på nåt sätt in på att åkeriet har vuxit ganska enormt de senaste åren, och att överallt dit man kommer, så nog tusan ligger det ett spännband som det står Milles Åkeri på och skräpar i nåt hörn.
Så när jag kom upp till Callans, och skuttade upp för trapporna till fikarummet där, fick jag se nåt som gjorde att jag brast ut i ett hysteriskt fniss.



Vad ligger där på trappavsatsen, om inte ett spännband, som det står Milles Åkeri på. :-D

Nu var det så dags för lite mat.
Och den har jag fanimej förtänat!
Jag började ju med att lossa stålplåtarna på Permascand i Ljungaverk.
När man ska därifrån, om man har släp tillkopplat, så får man åka långt in på området, runda ett tält och åka tillbaks samma väg.
I normalfall ja.
Just idag hade de stängt av vägen förbi detta tält, för att de höll på med service på gasolanläggningen.
Men tror ni att killen på godsmottagningen berättade det då han lossade? Nä då. Varför skulkle han det. Nu stod jag där som ett fån.
Det hela slutade med att jag fick backa ca 200 meter tillbaks till planen vid godsmottagningen, runt husknutar och containrar. Sen fick jag bryta runt ekipaget på den egentligen aldeles för trånga planen. Tur att jag var tom vid det här laget och alltså hade boggien lyft.
Till slut kunde jag så fortsätta min färd mot Erikslund.
Kom till sågen mitt i fikat, så det passade ju bra att få sig en kanna java när man ändå skulle vänta. De har förbaskat gott kaffe där.
Lastningen gick smärtfritt som alltid på Callans, och det tog nog bara en halvtimme från att jag öppnade sidan tills att allt var fastspännt och klart.



Va härligt det är då det flyter på för en gångs skull. :-D

Nu har jag nyss inmundigat Fläsk och pärer med morotsstuvning. Mums i magen det.
Ska väl ta och hoppa in i hytten igen och ratta österut så att man får kväll nån gång.
Är ju ganska härligt med en liten tur när det är så här fint väder. Solen skiner och ett par minusgrader. Perfekt!

I dag blir det lastning på Callans Trä i Erikslund.
Ett halvjobbigt ställe att lasta på, då det är världens backe upp då man ska därifrån. Ska ta en bild sen så får ni se.
På vägen dit ska jag lossa 6 ton plåt på Permascand i ljungaverk, och på hemvägen tänkte jag ta lunch på E 14 Baren i Viskan. De har otroligt gott käk där. Mums!
Vi ses senare

Jahapp...roligare än så blev det inte idag.
Ledsen att jag gjorde er besvikna, men det är tyvärr inget jag kan påverka själv.
Vi tar nya tag i morgon, och hoppas på att det blir mer action då.

I kväll kommer jag inte att missa hockeykväll på SVT.
Lottningen at slutspelet i hockey.
Spännande att se vilka det blir för Timrå.

...fick man ju lass i alla fall.
Efter 2 timmars väntan bara.
Helt otroligt. Nu ska det bara tankas och lastas stycke innan man kan bege sig hemmåt.
En ganska trist dag på det hela taget. Hoppas det blir bättre i morgon
Ha en trevlig kväll allihopa.

Har suttit här i en och en halv timme nu.



Ganska trist måste jag säga.

Hmm...sitter på Tunadal och väntar. Och det lär jag ju få göra ett tag framöver.
Är ju "bara" 7 bilar före mig att lasta.



Yippie!! :-(
Antar att de har sportlov alla lastare, å då blir det ju lite längre väntetider med ovana truckförare.
Roligare kan man ju ha.
Mätt är man i alla fall.
Blev ett stopp på McDonalds.
Ja jag vet, borde inte äta sånt skräp, men man är ju lite låst av vart det går att parkera med ett fordon som är drygt 24 meter långt.
Men bara lugn, jag lyckades nog förbränna åtminstone hälften av mitt McFeast-mål, då jag skulle därifrån.
Bilskrället kom inte ur fläcken. Hade sjunkit ner så pass mycket i underlaget, att det bara slirade i en grop.
Fick koppla isär bil & vagn, backa emot igen i vinkel, och på så sätt få grepp för hjulen att dra med mig vagnen.
Suck!!
Det är såna ggr man är avis på timmerbilschaffisarna. De har ju i alla fall sandspridare på sina bilar.

Oj oj oj!
Jag tror jag blir tokig.
Her nu lossat på Trioplast, men vilket jobb det blev.
Tre pallar hade fått hål i botten, så när traktorn lyfte dem, rann det ut miljoner små, små plastkulor över hela flaket. :-(
Gissa om jag har slitit ont för att få bort dessa tingestar.



De är väl ca 2 mm i diameter och ni kan ju tänka er hur mycket plastkulor det blir i en pall med 8 pallkragar....x 3



Nu blir det lunch i Birsta innan jag får lasta på Tunadal. De har lunchstängt mellan 11 och 11.45, så det passar ju bra det.
Vad gör alla ni andra idag då?

Det blir en lugn dag idag.
Nu ska jag iväg på Trioplast och lossa 36 ton plastkulor innan jag ska lasta 2 poste på totalt 28 ton på Tunadal.
Behöver nog knappast bli svettig idag precis.
Nu ska man bara komma på vad man ska äta till lunch också.

...med måndagens arbete.
Har inte hänt så mycket än. Lite traktorlyftning, omfördelning av last och så.
Nu ska jag in i magasinet och hjälpa till med stycket från GBg.
Vi hörs senare.

...vår lilla kille.
När vi var ute och åkte förut, så passade vi på att tömma pappersåtervinningen. Emil brukar ta hand om peppersförpackningarna, då det är den enda bingen som har hål i hans höjd. Vi hade 2 kassar med sådant. Först tar han en och börjar, medans jag ställer den andra på sidan. När jag så är klar med todningspapperet, så ser jag att han inte börjat med kasse nr 2 ännu.
"Men den där kassen då?" säger jag
"Mmm...men jag har ett lite problem" kläcker han ur sig.
Då visade det sig att själva papperskassen som allt legat i, hade fastnat i hålet. Det är nämligen en gummiläpp för hålet på insidan, och den var nu ivägen för Jalonen Jr.
Han var så otroligt söt, när han stod där, med huvudet lite på sned, och funderade över detta i hans ögon enorma problem.
Pappas lillkille!

Först av allt.
Hockeyn i går var inte så mycket att orda om.
Det blev tors för ett omotiverat Timrå med halva laget vilande, mot ett taggat Luleå med chans på 4:e platsen.
2-3 blev slutsiffran.
Det som imopnerade mest på mig, var den månghövdade Luleåklacken. De var nog minst hundra personer på bortaläktaren. Kul att se, då vi tyvärr allt fär sällan får besök av bortaklackar här.
Matchen var ju som sagt betydelselös ur Timrås synpunkt, då den inte kunde innebära några tabellförändringar av betydelse. Därför hade Challe valt att vila några av nyckelspelarna för att spara krafter inför slutspelet som drar igång på torsdag.

Gårdagen i övrigt var en mycket angenäm historia.
Annica fick sig sovmorgon i går morse, så jag gick upp och höll lillen sällskap fram till frukostdags.
Sen tog jag en sväng till Birsta, för att fixa det där med trasiga laddare som spökade i fredags.
Först in till stan och hämta bror med fru, sen till Elgiganten för att tjafsa med fårskalle på återköpsavdelningen.
Han ville ta in laddaren för service.
VA!!
Ja, dom brukar göra så, för att utesluta handhavandefel, som alltså inte innefattas av garrantin.
Vid det här tillfället tände det liksom till för herr Jalonen.
Jag förklarade bestämt, och säkert inte speciellt vänligt, att hur mycket handhavandefel går det att göra på en apparat som har en 12-voltsproppkontakt i ena änden, och en datorkontakt i andra. Inga knappar eller inställningar över huvud taget. Dessutom, så köpte jag denna apparat på onsdag kväll. Packade upp den på torsdag och skulle använda den på fredag, då den var helt död. Jag hade ju knappast slitit ut fanskapet.
Till slut gav han med sig, och gjorde ett återköp.
Åkte ner på Biltema och köpte en omvandlare där, som omvandlar från 12 V till 230 V. Så då kan man använda den ordinarie laddaren istället. Minst risk för trassel med andra ord.
Efter det åkte vi hem till oss allihopa, och gjorde oss klara för en tur till hockeyplanen med Emil. Ja, i alla fall jag och brorsan.
Jäklar va duktig han har blivit lillkillen. Från att ha kastat grejor omkring sig för att han ramlar, till att platsa i "Stjärnor på is". Och det bara på ett par ggrs övning. Imponerande!
Kolla själva. Ber om ursäkt för att videon blev liggande. Höll ju i telefonen på lämpligaste sättet, och det blev ju lite galet.



Sen blev det mumsig middag hemma.
Annicas ytterfilé Caribiean, med dragonsås och rostade grönsaker. Jättegott!!