Har ni saknat mig?
Bra! :-D
Vi har tagit en tur till svärmor i Stockholm några dagar.
Jag har lovat henne att hjälpa till med lite fix på huset i sommar, så där är vi nu.
Vi åkte i tisdags då vi såg att vädret skulle bli hufsat några dagar vilket ju är en förutsättning om man ska hålla på med snickerier ute.
Först var planen att vi skulle åka direkt ner utan paus.
Vi kom iväg hemmifrån strax efter 12 och satte stadig kurs söderut. I höjd med Hudiksvall kom vi ikapp en besynerlig trafikant.



Han hade ett minst sagt annorlunda körmönster. Pendlade rejält i hastighet, visste inte riktigt vart han skulle ligga på vägen och uppträdde allmänt förvirrat.
Vi satt just och funderade på att ringa polisen, då han svängde av och försvann.
Tänk att jag alltid ramlar över nån dåre i trafiken då jag är ute och åker?
När vi närmade oss Uppsala så kände vi att det knorrade till i maggropen och började fundera på middag.
Normalt då vi åker ner brukar vi titta in hos Kattis och säga hej, men det tänkte vi inte nu. Dock så kom vi på att om vi åker över Vaxholm till svärmor så skulle vi ju kunna slå två flugor i en smäll om vi köpte med oss middag och åt den hos Kattis. Det är ju liksom på vägen.
Vi ringde upp henne för att pejla läget, men hon hade ett helt annat förslag. Hon skulle svänga ihop en middag tills att vi kom.
Jahapp, så det kan bli.
Till Åkersberga kom vi så och där väntade en underbar middag med fläskfilé och en alldeles otroligt god potatissallad medalomiost och sparris. Mums! Tack för den goda maten Kattis :-D
Mätta och belåtna åkte vi sedan över till Vaxholm för att ta färjan först till Rindö och sen vidare över till Värmdö.
När vi kom fram till färjeläget så var det en kvart innan båten skulle gå, så vi köpte varsin glass och myste till det lite. ock så sågf vi en del oroande tecken på lillen. Han kändes varm och började få glansiga ögon.

     Lite bilder från Vaxholm

Sen tog det ca 40 minuter så var vi framme hos svärmor. Vid det här laget var lillen stekhet och det var ju typiskt. Sjuk på semestern hos mormor :-(
På tisdagen hände det inte så mycket mer utan det var mest till att packa upp och inta ryggläge.
En trevlig sak hände dock.
Den här krabaten låg och tog igen sig på granntomten.

   

I går var det så dags att kavla upp ärmarna och hugga i.
Nåja, det var väl inget direkt betungande arbete, åtminstone inte till en början.
Jag skulle buta vindskivorna på taket och började med att bryta bort de gammla överliggarna av trä, för att sätta dit nya av plåt. Den första biten gick smärtfritt, men sen blev det värre. Det visade sig att virket under var helt ruttet!
Det var bara att härja iväg till brädgår´n och handla, hem och måla, vänta på att färgen skulle torka och sen kunde jag sätta igång på allvar.
Halv tio i går kväll lade jag ifrån mig hammaren. Suck!
Och skaer blev ju inte direkt enklare av att jag inte fick jobba på mitt sätt.
Nädå, svärmor skulle naturligtvis ha sitt ord med i det hela. Det slutade flera ggr med att vi gjorde som hon ville, för att sen riva och göra på mitt sätt så att det blev rätt. Stön!
I dag ska jag ta tag i den andra gavel på huset. Men det får jag förhoppningsvis göra själv. De andra ska åka och shoppa lite, så det kanske blir lite lugnare för mig.

Ha det så bra allihopa och på återseende.