Jaha, bara för att jag fick en dag på hemmaplan idag, så skulle man naturligtvis stöta på några totalt intelligensbefriade medtrafikanter.
Eller medtrafikanter är nog fel ord. Mottrafikanter hade passat bättre.

Dagen i sig började ganska lugnt med en sen järnväg(NÄHÄ!). Vi kunde i lugn och ro sitta i fikarummet ända fram till niotiden, då tåget skulle komma.
Efter det att stycket var lossat och lunchen var inmundigad, fick jag tre, bara tre, utkörningar. Fanns inget att lasta för mig, så det var ju väldans soft.
Rullade iväg in till Nacksta och skulle först lossa på Beveg. planen där är ganska liten och man får köra runt byggnaden för att komma ut sen. Eftersom jag hade grejorna på släpet, så fick jag köra ganska långt fram mot hörnet på huset, och där stog även deras pickup parkerad, så det var ganska lite plats kvar. När jag så hade fått av prylarna och höll på att stänga dörrana på släpet, så kommer det en gubbe i Volvo och med släpvagn, och ska förbi. Han kör nästan på mig för att han har så bråttom.
Skiter väl jag i, tänkte jag, för han kommer ändå inte förbi förrän jag har flyttat på mig. Jag fortsätter att stänga och ska sen hoppa upp i hytten. Då tutade fanskapet åt mig!
Japp! Tutade!
Precis som att jag inte hade sett honom.
Jag tittade på honom med en frågande blick. Då vinkade han åt mig att backa så att han kunde komma förbi. Men snälla...skulle jag med 24 meter backa, för att han skulle komma förbi, när jag ändå var på väg därifrån? Tror inte det.
Gick fram till förardörren och tecknade åt honom att köra ner rutan. Då skakade han på huvet!
Vad trodde han?
Att den stora stygga lastbilschaffören skulle slita ut honom genom rutan och peta bort lunchrester mellan tänderna med honom?
Jag orkade inte mer utan hoppade in i hytten, startade och åkte därifrån.

Sen åkta jag bara några hundra meter för att lossa på Emmaboda Glas. Även där är det lite trångt, så man får liksom köra in på grannföretagets parkering och backa in där man lossar.
Sagt och gjort. Jag svängde in hos grannarna, lade i backen och kikade i backspegeln.
Men va tusan!
Tror ni inte att det stod en bil med släpvagn en halv meter bakom min vagn. Inte samma bil dock som tur var.
Jag väntade ett ögonblick med tanken att han skulle flytta sig då han såg att mina backljus var tända.
Inte då!
Han stog kvar på precis samma ställe trots att jag till och med rullade lite lätt bakåt. Vad är det för fel på folk tänkte jag och hoppade ur.
Den här gubben rullade i alla fall ner rutan.
-Du måste flytta på dig så att jag kan komma förbi, sa han.
Jaha och hur skulle det ha gått till? Han stog ju och blockerade vägen för mig.
På pekade detta och att om han bara backade lite så skulle jag gladeligen flytta på mig.
-Men jag kan inte backa med släpvagn.
Om detta hade varit en tecknad film, så hade jag fått kyft upp hakan från backen efter det svaret. Hur i hela friden kan man ge sig ut i trafiken med ett fordon som man inte behärskar?
Det hela slutade med att jag fick släpa ut gubbskrället ur bilen och backa bilen åt honom. Sen kunde jag hoppa in i min bil och backa in på Emmabodas plan.

Ja vad säger man?
Uppenbarligen skjuts det för kite i trafiken eftersom såna personer finns i överflöd. Eller är det så att dom dras till mig på nåt egendomligt vis?

Undra om dom håller på så här när dom ska parkera också?
Kossan.se