...var utrotade?
Vem det än var så har denne helt fel. Dessa utidsödlor lever i allra högsta grad.
Fråga min fru.
Hon fick sin kladdkakemuffin uppäten av en brontosaurus i går.
Jag lovar! Det är dagens sanning.
I går kväll när jag var med morsan och morfar på syrrans fotbollsmatch, så passade Annica på att duka fram lite gott mysfika åt henne och Emil.
Saft och två kladdkakemuffins var.
Efter en stund ringde telefonen så Annica tog den och satte sig på balkongen. Emil hade då ätit upp upp sina bådamuffinsar men Annica hade en kvar på tallriken.
Medan Annica pratade i tfn så lekte Emil med sina plastdinosaurer. Efteren stund tittar han ut på balkongen och säger:
"Mamma, dinosauren klev på din muffin"
"Va?"
Han tar ut muffinsen på balkongen och visar.
Mycket riktigt. Mitt på bakverket är det ett foavtryck.
"Lägg tillbaks den där" sa Annica.
Hon pratar vidare i tfn och efter en stund hör hon innifrån vardagsrummet:
"MAMMA! Nu åt dinosauren UPP din muffin!"



Vem kan bli arg i det läget?
Han är nästan för underbar med sin livliga fantasi.

I dag har det faktiskt kommit några regnstänk här. Men det var nästan så att det dunstade bort innan det ens blev blött på marken.
Får bli en lugn och fin dag igen hos familjen Jalonen.

Nu är den i alla fall över. Helgen vi bävat över i ett par veckor.
Släktkalas OCH barnkalas på samma lördag.
Det var en pärs, det svettades mycket, men det gick...till slut.
Det blev sent i säng på fredag kväll. Förberedelserna för piratkalaset dagen efter drog ut på tiden och klockan var nog närmare 12 då vi stupade i säng.
Natten blev en katastrof, då lilleman fått för sig att bli dyngförkyld lagom till kalas och allt. Han hostade hela natten och höll oss alla...framför allt svärmor som sov i hans rum...vakna med det.
Då kan man ju få för sig att han pga sömnbrist kanske kunde sova en stund på morgonen, men va ska det vara bra för.
Kvart över sex vaknade han. Då hade vi redan burit ut honom på soffan tidigare under natten. dels för att svärmor skulle få chansen att sova och dels för att han skulle ligga högre med huvudet. Det hjälpte en del åtminstone.
Nåja, vi skulle väl ändå upp och göra det sista klart inför dagen.
Kl 11 ramlade släkten in. För det kalaset hade vi lånat samlingslokalen som finns i källaren på huset där vi bor.
Både min mormor och min faster sitter i rullstol, så det var utan tvekan det enklaste.
Sen så kunde vi ju på det sättet ha lägenheten klar för små pirater redan innan ;-)
Det sörplades kaffe och doppades kakor för brinnande livet i ett par timmar. Tårtan gick åt i rasande fart och paket öppnades med sprudlande iver.

     

Sen var det bara att packa ihop i källaren, städa av lite snabbt och snubbla iväg upp till lägenheten igen.
Vi han precis bli klara innan det ringde på dörren och den första skräckinjagande piraten kom. I sällskap med en prinsessa :-D
Efter ett tag var det fullt hus och nytt tårtmumsande tog sin början.

     

   

Därefter var det dags för lite lekar. Sätta lappen på piraten och skattjakt fick humöret att stanna på topp under hela kalasandet.

Efter att ha varit på helspän sen tidig morgon, bestämde vi oss för att kinamat nog var lämplig föda för dagen.
Morsan gjorde oss sällskap vi fick en lugn och fin avslutning på dagen.
Lillen då?
Jo han gick som i ett rus hela dagen. Måste ha träningsvärk idag av allt paketöppnande. :-D

Nä, det blir inte ännu ett inlägg om min förkylning. Även om det inte är helt obefogat.
Istället handlar det om dagis.
Jag skulle ju lämna lillen på dagis för en stund sedan.
Eftersom vädret är strålande, så räknade vi med att de skulle vara ute nu på förmiddagen.
Då vi kom dit så var det mycket riktigt en massa barn ute på gården, men...grinden in till området stod dessutom på vid gavel.
Inte en enda ur personalen i sikte.
Lite brydd blev jag, men tänkte att de håller väl på att klä resten, så vi vi gick in och kikade.
Men icke.
Där fanns bara Berit som höll på att packa kaffekorgen.
Kilade ut igen och började leta efter nån.
Jodå. Längst bort, i solen såklart, hittade jag hela samlade skaran. De satt där i godan ro och snattrade om ditten och datten.
Jag frågade om de visste att grinden stått vidöppen på andra sidan.
"NÄÄ" fick jag till svar.
Jag påpekade att det kanske vore en ide att dom spred ut sig lite så att de kan hålla koll på HELA området, som iofs är ganska stort, men relativt lättöverskådat bara man är på rätt ställen.



"Det var ju så kallt där i skuggan" svara en av dom.
Men vad i helvete!
Ska barnen kunna springa vind för våg över hela sammhället bara för att vuxna människor inte har vett att klä sig ordentligt?
De vet att just den grinden har brister som gör att barnen kan öppna den själva. Borde de då inte ha lite extra uppsikt där?
Inte vet jag.
Jag kanske har allt för höga krav på en grupp som jag ändå trodde var proffesionella inom sitt område? Kanske har jag fel?