I lördags packade jag in mig i bilen och åkte ner till min bästa vän Erik i Bergsjö.
Han bor där på en liten hästgård tillsammans med sambon Madde och tre ungar.
Till det har dom 5 hästar, en hund, en katt och en mindre armé med kaniner. Man kan lungt säga att dom har huset fullt.



Hur som helst så åkte jag ner dit för att hjälpa dom med diverse göromål som krävde min assistans. Bland annat skulle det byggas en ny hage för kusarna.
Vi satte fart med den delen så fort jag kom ner. Jag och Erik gav oss iväg på fyrhjulingarna ut på den lägda där hagen ligger.
Det visade sig vara en redan befintlig hage som var i starkt behov av att fixas till. Massor av stolpar behövde bytas samt all tråd i två rader.
Det blev ett fasligt trampande i meterhögt gräs, tistlar och brännäslor med mygg, broms och alla tänkbara flygfän surrandes runt omkring oss. Det var allt annat än tyst på ängen.
Sen vet jag inte om det var de surrande insekterna eller vårt svärande som hördes mest.
På kvällskvisten blev det föst lite grillat till middag och sen var tanken att vi skulle ta ett dopp i den närbelägna sjön. men vädrets makter visade sig från sin sämre sida och det började spöregnadå vi skulle åka.
Nu grinade vi inte så illa för det.
Vi hällde upp ett par pilsner, korkade upp en flaska Jäger och spelade Mario cart istället :-D



På söndagen så började vi med att färdigställa det sista på hagen. Det undre varvet med tråd dogs och elaggregatat kopplades in. Sen var hagen färdig att börja användas. Skönt för Thor och oliver att få komma ner från vinterhagen och ge sig i kast med denna äng istället.
Men först var det daisy och Frezia som fick lite uppmärksamhet. Det är alltså fölet som är ungefär en månad och dess mamma.
De har sedan Daisy föddes gått i en hage på gården men nu var det dags för dom att beta en stund i en skogshage som Erik och Madde gjort iordning åt dom.
Erik kopplade upp Frezia medans Madde tog fölet Daisy.
Nu visade det sig enklare sagt än gjort att gå med ett en månad gammalt föl i grimma. Lillstackaren ville inte alls följa med utan drog iväg över gårdsplanen med Madde släpandes efter sig. Inte allt för lyckat.
Vi omfördelade uppgifterna lite så att jag tog repet som hade lite mer kilon att lägga bakom. Då gick det bättre och så småningom gick det riktigt bra.
Jag pratade lite lugnt och försiktigt med Daisy och till slut gick hon faktiskt och nosade på min hand ända in i den nya hagen, och stod helt stilla då jag kopplade loss henne.
Och sen skulle ni ha sett ett lyckligt föl!
Jösses va hon hoppade och skuttade i det höga gräset. Det var ren glädje det :-D



Efter det blev det i alla fall ett dopp i sjön innan jag styrde kosan hemåt. Ganska välförtjänt tyckte jag.
På kvällen sen så kom ett riktigt oväder in över Timrå med omnejd.



Det åskade och regnade helt otroligt och det small i samma ögonblick som man såg blixten. På ovansidan av motorvägen sträcker sig genom Timrå, går det en stor kraftledning där blixten slår ner i ett vid sådana oväder. Antar att den fungerar som en utmärkt åskledare och det är rena fyrverkeriet om man står och beundrar det hela. Men det lugnade i alla fall ner sig så småningom även om det fortsatte regna långt in på natten.