Så var då påsken här. Ägg i alla former, sill, släkten, trafikkaos och påsklov!

Ja lov åtminstone för ungarna. Visst har även vi vanliga knegare ett par dagar extra permis under påsken, men lov var väl att ta i.

Den här veckan har knappast varit en av de mest upplyftande i mitt snart 34-åriga liv.

Mormors begravning i onsdags, och så mitt älskade Timrås sorti ur Elitserien igår. Efter storstryk hemma mot Leksand, ska det till ett inte så litet mirakel om Timrå ska undvika spel i allsvenskan nästa säsong.

Klart står i alla fall att Örebro tar steget upp. Jag är övertygad om att det är ett lag som har muskler nog att kunna parkera i högsta serien under mycket lång tid. Mest tack varje att Örebroregionen är en resurstark och folktät region. Det finns tillräckligt med sponsorpengar där för att hålla både ett fotbolls och ett hockeylag i de högsta serierna.

Just denna sak är väl det som har varit Timrås stora problem. De har ingen "storsponsor" som rätt vad det är kan kasta in en säck med pengar till nyförvärv.  Inte heller skapa de resurser för föreningen att jobba med att långsiktigt skapa ett slagkraftigt lag. De konkurrerar med tre andra elitföreningar om de stackars sponsorer som finns.

 

 

Appropå slagkraft.

Det lutar mer och mer åt att en ny stor väpnad konflikt är i antågande.

Frågan är väl bara var den startar?

Just nu ligger väl Korea närmast till hands. Det lilla kommunistlandet i norr utmanar sina sydliga grannar och onkel Sam mer och mer. Normalt skulle väl inte detta svältfödda och åderlåtna lilla land vara mycket mer än en finne i arslet på västvärlden med sin lilla arvsdiktator, men problemet är bara att just denna diktator verkar sitta på ett gäng kärnladdningar. 

 

 

Det ökar ju genast på dramatiken några kilon.

Nu misstänker jag ju att jänkarna har ganska bra koll på vart dessa termonukleära laddningar kan tänkas finnas, och slår ut dessa platser innan Kim Yong-un hinner dricka sitt morgonte, eller vad han nu dricker.

 

Som stark tvåa i listan över tänkbara krigsutbrott, är det ständigt lika aktuella mellan östern och området kring persiska viken. 

Där har ju sedan länge pågått ett inbördeskrig i Syrien där ännu en galen diktatorer till att plåga sitt folk så mycket som möjligt. Detta inbördeskrig har redan flera gånger tenderat till att utvidgas till grannländer som Turkiet och Israel. 

Förutom det, så vill de religiösa dårarna i Teheran var med och leka lite.

 

 

De kommer med än den ena, än den andra anklagelsen mot väst och då framför allt Israel som ju faktiskt räknas dit. Det pratas om hur Israel kränker Iran och hur de ska brinna. Det är hot om både kemiska vapen och kärnvapen. Att Israel har sådana vapen vet vi, men frågan är ju om Iran har det? Spekulationerna är många, men om dom har det, så är de vääällldigt farliga. Religiösa fanatiker med atombomber är nog det omvärlden fruktar mest av allt. Religiösa fanatiker med atombomber och hat mot allt som inte är som deras, är möjligen ännu värre.

 

Kandidat nr 3 på listan är möjligen en outsider, men ändå ett reellt hot.

de båda kärnvapennationerna Indien och Pakistan har så långt nån kan minnas haft en tagg i sidan på varandra. Till stor del handlar det om ett egentligen ganska värdelöst bergområde på gränsen mellan de båda länderna, men det verkar ju som att detta område ändå betyder en hel del för de båda.

 

 

Risken här är väl att en konventionell väpnad konflikt eskalerar på grund av desinformation eller brist på underrättelser, och nån trycker på knappen.

Ett krigsutbrott där skulle nog vara det som är mest riskfritt för resten av världen.

Både i Korea och i Mellanöstern, finns det starka historiska värderingar och extremt mycket geopolitik som spelar in.

 

Så vart tror ni att det smäller?